Hur ofta läser du för ditt barn?

Jag har läst minst en bok om dagen för min dotter sedan hon föddes. I början var det så klart mest rim- och ramsböcker och Vem-berättelserna, men nu, när hon är tre, är Astrid Lindgren, Pija Lindenbaum och andra favoriterna.

Både jag och dottern älskar stunderna vi delar i soffan och sängen med en berättelse som vi läser och kan prata om. Att ge min dotter berättelser är, för mig, en viktig del av hennes sociala fostran och det kulturarv jag vill ge henne. Dessutom är det ganska skönt att få varva vilda, aktiva lekar med lugna stunder i soffan.   

Att läsa och diskutera berättelser bidrar till barnens empatiska utveckling. Minst lika viktigt som språkutveckling.

Studier i Finland som försökt ta reda på varför finska ungdomar lyckas så väl i skolan och i, t.ex, läsförståelseprov har dragit slutsatsen att det kan kopplas till det faktum att finska föräldrar, i mycket större utsträckning än i andra länder, läser för sina barn.

Empati handlar ju också om att kunna känna empati för människor som är i situationer som man själv inte känner till och kanske aldrig kommer att möta. Att öppna en värld där de får förståelse för människor som lever på annat sätt, på andra ställen och under andra omständigheter. En orädd och öppensinnad utblick poå livet är väl en av de bästa gårvorna vi kan ge våra barn.

Visst kan man utveckla barnets språk- och empatiförmåga på andra sätt, men det finns hyllmeter med forskning som visar på läsningens betydelse för språkutveckling, läsförståelse (analys, mellan raderna, djup) och framgång i skolan. Det är klart att man inte kan prata forskning som drar slutsatser på populationsnivå på individnivå, men det är knappast klokare söka omkullkasta hyllmeter av internationell och svensk forskning med en individ. Alldeles särskilt ett individuellt fall där ingen metodisk utvärdering eller bedömning gjorts.

Jag känner heller inte de flesta barn. Min dotter gör så. Jag tänker att det visar att hon har grundläggande empati för att hon förstår att jag är ledsen och kopplar denna känsla med hur hon får tröst när hon känner så. Sedan härmar hon, eftersom hon vill vara stor och gör som stora gör.