Dracarys skrev 2012-12-15 11:39:08 följande:
Den lite utdragna processen börjar få andra effekter på mitt liv också. Jag har varit uttråkad på mitt jobb en längre tid, men så började vi försöka göra barn och jag ville inte börja byta jobb mitt uppe i det och kanske behöva påbörja en ny anställning med att avslöja magen på första fikarasten. Men nu när det uppenbarligen drar ut på tiden och samtidigt omorganiseras på jobbet (till det starkt sämre) så känner jag att det börjar bli akut att hitta ett nytt jobb också. Fuck, liksom. Ville inte behöva söka och byta jobb med allt som det innebär mitt uppe i allt. Men nu har det gått 1 år och jag kan inte längre hålla paus-knappen i karriären i väntan på att bli gravid. Några månader upp till er år kan man ju stanna på ett tråkigt jobb, men allt har ju sina gränser.
Hur är det med er andra? Några andra livsplaner på andra områden i livet som har fått ändras pga att det tar tid med barn?
Jag skulle vänta pga jobbet (och delvis maken också i och för sig) men då tiden för denna väntan gick ut började vi försöka (faktiskt tom lite innan det var "okej") och nu står vi här och jag vet inte hur jag ska göra med jobbet. Försöker ta de hela med ro men ibland susar det runt i skallen. Känner att jag försöker leva, leva och inte tänka och planera. Inbillar mig att allt ska lösa sig som i en saga då, vilket säkert är naivt, men lättare att hantera.