• Anonym

    Svärdottern förstör!

    låt de vara ett tag med dukar och gardiner ni har en tryckande relation med varandra nu och det blir inte bättre av att du håller på låt de själva inreda sitt hem med gardiner och dukar. Jag själv hatar när någon ringer lite innan och säger nu kommer jag och hälsar på när man har barn så finns det så mycket annat att fixa och göra. Min mamma och andra vet det att vill de komma och hälsa på får de gott ringa dagen innan och kolla om det är okej att de kommer dagen efter. Sedan förstår jag inte varför du tjafsar om 1 gång i veckan ni träffas ju flera gånger per månad det är inte att hålla dig från ditt barnbarn nu måste faktiskt förstå att de har sitt liv och sin familj de träffar dig när kan och vill sluta tjafsa på dom hela tiden och få det till att det är så synd om dig. jag hade förståt om du inte hade fått träffa barnbarnet allas knappt nu är ju inte fallet sådant eller hur?

  • Anonym

    Nej vill du att det ska bli bättre så måste du svälja din stolthet och förstå att du är inte perfekt ut i fingertopparna och allt som görs fel vill du få till att det är din svärdotters fel och din son bara jamsar med. Ingen är perfekt du är det inte din svärdotter är det inte och inte heller din son men när man har familj så orkar man inte ha en massa folk springandes hos sig hela tiden om man jobbar heltid båda 2 så är man trött efter jobbet det lilla barnet på 2 år är trött efter dagis då vill man bara göra det man måste.
    Sedan är det också så att i ett litet barns liv så är det inte du som farmor eller mormor som är det viktigaste för barnet det är barnets föräldrar.
    Detta tjafset du håller på med kommer att förstöra eran relation mycket mera det kan bli att de inte orkar med dig alls tillslut och uteluter dig från sitt liv i stället för att ta tag i det och sätt er ner alla 3 och prata om det du får förklara hur du känner det och din son med fru får säga sitt det är viktigt att ni lyssnar till varandra

  • Anonym
    Anonym (Farmor) skrev 2012-11-04 10:27:56 följande:
    Varför tror alla att  jag inte har något eget liv? Jag har man, hus, hund, jobb och många fritidsintressen som jag engagerar mig i. Skulle jag vilja umgås med son och sonson endast i brist på annat, eller? Många får det att låta som att jag springer hos dem hela tiden, men jag har ju skrivit att det handlar om ett par gånger i månaden. Och inte kommer jag alltid oanmäld heller, jag försöker oftast ringa en stund innan och säga till att jag kommer. Är det verkligen så jobbigt att avsätta ett par timmar ett par gånger i månaden? Jag vill inte ha något av dem, ingen middag, ingenting, bara umgås! De får för min del göra vad de brukar göra på kvällen, ignorera mig om det är så, bara jag kan umgås lite med sonsonen. Samma det här med dukar och gardiner, varför haka upp sig så mycket på det? Jag ger till dem, sen är det upp till dem om de vill använda eller inte. Jag är inte ute efter att inreda deras hem, men fy på mig, jag gillar att komma på besök till dem och se några av "mina" saker i deras hem. Känna att det där har jag fixat åt dem! Jag ger bara saker som jag tror att de har nytta av.
    Tack och lov så ser jag och min sambo samma sak på våra mödrar, vi orkar inte med dem =P
    Vi träffar dem MAX en gång per  månad och helt allvarligt tycker vi det är för mycket.
    Så tycker inte du ska begära att de ska "träffa dig några gånger per månad" för JA, det kan mycket väl vara för mycket begärt.  
  • Anonym
    Anonym (Farmor) skrev 2012-11-04 10:27:56 följande:
    Varför tror alla att  jag inte har något eget liv? Jag har man, hus, hund, jobb och många fritidsintressen som jag engagerar mig i. Skulle jag vilja umgås med son och sonson endast i brist på annat, eller? Många får det att låta som att jag springer hos dem hela tiden, men jag har ju skrivit att det handlar om ett par gånger i månaden. Och inte kommer jag alltid oanmäld heller, jag försöker oftast ringa en stund innan och säga till att jag kommer. Är det verkligen så jobbigt att avsätta ett par timmar ett par gånger i månaden? Jag vill inte ha något av dem, ingen middag, ingenting, bara umgås! De får för min del göra vad de brukar göra på kvällen, ignorera mig om det är så, bara jag kan umgås lite med sonsonen. Samma det här med dukar och gardiner, varför haka upp sig så mycket på det? Jag ger till dem, sen är det upp till dem om de vill använda eller inte. Jag är inte ute efter att inreda deras hem, men fy på mig, jag gillar att komma på besök till dem och se några av "mina" saker i deras hem. Känna att det där har jag fixat åt dem! Jag ger bara saker som jag tror att de har nytta av.
    Men uppenbarligen stör du ju på att de inte använder grejerna eftersom du skriver om det här i tråden. Och varför vill du sätta prägel på deras hem - det är ju deras hem och du har ditt eget hem att sätta prägel på? Jag tycker att ditt tänk är väldigt väldigt konstigt.

    Och vadagskväll, ja, jag skulle bli mycket irriterad och störd över att få besök på en vardagskväll. Du säger att du ringer innan och säger att du ska komma, men innebär det att du bara meddelar att du tänker komma, inte att de kan säga att det inte passar? Våra vardagskvällar är fyllda av göromål som inte passar in med att nån ska sitta och iaktta och man skulle känna krav på att umgås. Dessutom är vi alla trötta efter en dag på jobbet, dagis och vill bara vara ifred som familj.

    Det är mycket få personer som jag skulle vilja umgås med flera gånger i månaden utan möjlighet att säga nej. Inte min mamma, inte min mans mamma, i stort sett ingen alls. Jag skulle uppleva det som mycket jobbigt att avsätta de timmarna till någon som tvingade sig förbi och sen tvingade på mig grejer som jag inte vill ha och som egentligen inte gillar mig ens.

  • Anonym
    Anonym (Farmor) skrev 2012-11-04 10:27:56 följande:
    Varför tror alla att  jag inte har något eget liv? Jag har man, hus, hund, jobb och många fritidsintressen som jag engagerar mig i. Skulle jag vilja umgås med son och sonson endast i brist på annat, eller? Många får det att låta som att jag springer hos dem hela tiden, men jag har ju skrivit att det handlar om ett par gånger i månaden. Och inte kommer jag alltid oanmäld heller, jag försöker oftast ringa en stund innan och säga till att jag kommer. Är det verkligen så jobbigt att avsätta ett par timmar ett par gånger i månaden? Jag vill inte ha något av dem, ingen middag, ingenting, bara umgås! De får för min del göra vad de brukar göra på kvällen, ignorera mig om det är så, bara jag kan umgås lite med sonsonen. Samma det här med dukar och gardiner, varför haka upp sig så mycket på det? Jag ger till dem, sen är det upp till dem om de vill använda eller inte. Jag är inte ute efter att inreda deras hem, men fy på mig, jag gillar att komma på besök till dem och se några av "mina" saker i deras hem. Känna att det där har jag fixat åt dem! Jag ger bara saker som jag tror att de har nytta av.
    Och inte kommer jag alltid oanmäld heller, jag försöker oftast ringa en stund innan och säga till att jag kommer= Detsamma som ATT du kommer oanmäld!! Du ringer och säger ATT du kommer, helt oacceptabelt. Frågan är om du är i total avsaknad av empati, dvs att känna av andra människor och förstå hur de känner. Vardagskvällar vill de flesta inte ha besök, man är helt slut efter dagis och jobb, och vill inte behöva roa någon som bara dyker upp. Varför kan du inte bara ringa och säga att du gärna vill se dem allihop och fråga vilken dag som passar? Det sätt du använder nu är helt enkelt ohyfsat och ouppfostrat. Jag skulle baske mig inte öppnat om du ringde och sa ATT du skulle komma och sen bara trodde det var OK att komma och tränga sig på. För det är det du gör.
    Jag är inte ute efter att inreda deras hem, men fy på mig, jag gillar att komma på besök till dem och se några av "mina" saker i deras hem = Fel IGEN!! Du SKA inte köpa saker till din vuxna sons hem!! Det är fel, fel, fel!! Han och hans fru bestämmer vad de ska ha, inte du. Och se "dina" saker i deras hem?? Helskruvat, låter även detta som att du försöker markera revir i någon annans hem... Hör du inte så fel det låter? DINA saker DERAS hem??

    Min fantastiska svärmor kan ge dig ett tips... Hon och jag kan ta en sväng på stan och då frågar hon om det är nåt speciellt jag vill ha t ex till födelsedag/jul. Då går vi gemensamt och kikar på det jag/familjen vill ha och jag visar vilken färg etc, Sen väljer hon någon grej som hon vill ge. Dvs, hon respekterar min åsikt, köper något jag vill ha, och vi kommer att använda och uppskatta gåvan. Jag gör samma sak med henne. Min mamma och jag gör fö på samma sätt som jag o svärmor. Funkar jättebra. Dessutom har vi kul medan vi kikar på grejer ihop!

    Ska nog ta och berätta för svärmor hur mkt jag uppskattar henne nästa gång vi ses, hemskt nöjd med att hon aldrig skulle göra som du TS... Hon kräver och ger respekt och får detsamma i utbyte...


  • Anonym

    Du gillade ju inte din svärdotter i början och sa det till din son, man måste inte säga sanningen, det man tycker är faktiskt inte sanning utan det är bara dina känsklor inför något. Och kan man inte bättre så är detta konsekvenser av din attityd. Låt dem vara ifred och var inte jobbig. Jag skulle vara tokig om min svärmor kom förbi objuden någon kväll efter jobbet. Efter jobbet är jag trött och vill vara ifred och inte träffa min svärmor. Jag måste tillägga att min svärmor har jag mkt bra förhållande med, jag älskar min svärmor.

  • Anonym
    Anonym (xx) skrev 2012-11-08 10:26:24 följande:
    Hjälp, du låter som min ex-svärmor, får andnöd när jag läser trådstarten. Just detta med att "få rå om min son", "vet vad som är bäst för honom", rätten att umgås med ditt barnbarn osv, inte konstigt att dessa relationer blir komplicerade.
    Din son är vuxen, släpp taget och att ha barnbarn är ingen rättighet utan ett privilegium som man gör sig förtjänt av. 
  • Anonym
    Anonym (xx) skrev 2012-11-08 10:29:29 följande:
    Glömde tillägga att eftersom jag som dotter har en starkare relation med min mamma än vad mitt ex hade med sin så blir det automatiskt att jag åkte hem till mina föräldrar med dottern när jag var mammaledig osv.
    Dessutom skulle jag inte heller vilja ha spontana besök en vardagskväll med tanke på hur stressig vardagen är.

    Skaffa dig ett eget liv, släpp sonen och finns där när du är behövd. 
  • Anonym
    Anonym (xx) skrev 2012-11-08 10:29:29 följande:
    Glömde tillägga att eftersom jag som dotter har en starkare relation med min mamma än vad mitt ex hade med sin så blir det automatiskt att jag åkte hem till mina föräldrar med dottern när jag var mammaledig osv.
    Dessutom skulle jag inte heller vilja ha spontana besök en vardagskväll med tanke på hur stressig vardagen är.

    Skaffa dig ett eget liv, släpp sonen och finns där när du är behövd. 
    Fast varför skulle det vara självklart att en dotter har en starkare relation till sin mamma? Majoriteten av mina killkompisar har en jättenära kontakt med sina föräldrar, men då heter det att killen inte klippt navelsträngen. Konstigt att det är så olika. De umgicks mycket med sina föräldrar när de var pappalediga, men det ogillades av frugorna som tyckte att de träffades för ofta, men när de var mammalediga hängde de alla hemma hos mamma flera gånger i veckan. 

    Oväntade besök gillar jag inte alls, spelar ingen roll vem det är.  
  • Anonym
    Anonym skrev 2012-11-08 15:04:30 följande:
    Fast varför skulle det vara självklart att en dotter har en starkare relation till sin mamma? Majoriteten av mina killkompisar har en jättenära kontakt med sina föräldrar, men då heter det att killen inte klippt navelsträngen. Konstigt att det är så olika. De umgicks mycket med sina föräldrar när de var pappalediga, men det ogillades av frugorna som tyckte att de träffades för ofta, men när de var mammalediga hängde de alla hemma hos mamma flera gånger i veckan. 

    Oväntade besök gillar jag inte alls, spelar ingen roll vem det är.  
    hmm...good point!
Svar på tråden Svärdottern förstör!