Svärdottern förstör!

Du borde förstå att du har sårat din son. Han har träffat kärleken i livet och du sågar henne vid fotknölarna. Självklart blir din son ledsen och besviken på dig och inte vill ha så mycket kontakt. Det är han som ansvaret ligger på om det ska vara någon kontakt med hans sida av släkten och eftersom du kritiserar honom och hans val i livet har han nog valt att hålla en distans till dig. Han kan mycket väl aldrig ha sagt något till din svärdotter för att skona henne men kanske målat upp en bild av dig på allt som inte varit så vackert under hans uppväxt.

Det är ju lättare för dig att känna agg gentemot någon du inte gillar än att göra det mot den du älskar. Men du måste inse att din sons val är hans och det är han som får leva med de besluten. Nu verkar det som om din son lever ett lyckligt liv och du vill gärna vara en del av det men enbart på dina premisser. Det funkar inte eftersom du är inte är en i det parförhållandet. Du måste lägga ditt ego åt sidan och börja göra något för andra för deras skull, på deras premisser.

Jag har själv försökt få min svärmor att bli en del av vår familj men hon vill bara ha allt på sina villkor. Det funkar inte då.
Hon kan även inte se till våra barns bästa och då min tillit till henne är på noll så kommer inte jag fråga om hon vill passar barnen. När jag frågat förr har hon alltid hållit det öppet för "det kan ju komma något annat" som hon vill göra. (Min mamma ställer alltid upp och om bokar i sin kalender om hon får chans att passa barnen) det är en skillnad. De får jätte gärna hälsa på sin farmor och vara hos henne våra barn har rätt till sin farmor om de vill ha den och jag kommer inte säga att de inte får. Jag själv skulle inte neka dom den möjligheten. Farmor försöker ändå dra in barnen i vår konflikt (en hund bet vår dotter och farmor säger att det inte är så farligt och skyddar hunden och dess ägare istället för sitt barnbarn) och det är helt oacceptabelt så jag kastade ut henne!
Men nu efter 19 år med min man har jag fått veta att jag står i vägen för hennes familj. Att jag inte låter henne träffa barnen och att hon vill ha bort mig. Min man tycker inte hon är vatten värd längre men vill ha en god relation till sin pappa, barnens farfar så vi umgås på kalas och ja vi uppför oss vuxet för barnens skull. Och vad som än har hänt så vill jag att våra barn ska träffa farmor men det är inte på hennes premisser utan på barnens!

När jag läser här samt i andra trådar om svärmödrar och då det oftast är mannens mor det handlar om så förväntar sig svärmodern att det är kvinnans plikt att se till att relationerna fungerar mellan barnbarn och farmodern eller mellan modern och hennes vuxna son. Det verkar som om svärmodern tycker att frun ska agera mor åt sin make (svärmoderns son) och därför klankas det ner på svärdöttrarna för de uppfyller inte det moderliga plikten gentemot svärmodern son. Men det är alltid svärmodern som kommer vara sonens mor det är inte en frus ansvar att ta över den rollen. Frun ska vara fru, maka, älskarinna och mor till de gemensamma barnen inte åt sin make också. Det är svärmoderns son som ska hållas ansvarig om en godrelation till sina föräldrar. Det är sonens ansvar om han fortfarande vill vara en del av sin forna familj och göra sina barn delaktiga i farföräldrarnas liv.

Jag förstår även att det är lättare att klaga på sin svärdotter, det är ju en människa man egentligen inte har några speciella känslomässiga band till som man har till sitt eget barn och barnbarn. Det är nog svårare att ta det med sitt älskade barn för visst skulle mitt barn aldrig tycka illa om mig.
Sedan är man inte längre sin fam

Självklart kan han det. Han kan mycket väl tycka illa om att du säger vad du känner ang hans val av livspartner. Han kan rentav blivit riktigt ledsen och besviken på dig att du inte är det minsta glad för hans skull. Han kanske känner att han inte längre duger för dig eftersom du kommer och vill ändra i deras hem. Han vet att du ogillar hans fru, han vet att du inte tycker att deras hem når upp i samma standard som du tycker ditt hem har. Människor undviker de som försåtlig energi och just nu är det du som ger din sons familj dålig energi. Du måste våga rannsaka dig själv, ställa ditt ego och gränslösa sätt åt sidan om du ska kunna vinna tillbaka din son och HANS FAMILJ igen.

Erbjud att hämta på förskolan en dag i veckan och bjud din son och hans fru på middag när de hämtar barnbarnet hos dig.
De skulle säkert uppskatta att få sätta sig vid dukat bord en dag i veckan och slippa stressa.

"Mina" saker i deras hem!
Har det inte varit gåvor du gett dom?
Du revir pinkar rejält och tror att du äger din son och hans hem. Du måste lära dig att du inte är universums centrum. Även om du har ett eget liv vill du ändå att deras liv ska kretsa kring dig. Jo jag har ord för det men det passar sig inte här!

Anonym (...)

Va härligt att du vill ha en svärmor som inte tycker om dig. Som vill ha dig ut ur sin sons liv och som ser dig som sin värsta konkurrent. Ja ni kommer nog ha det väldigt trevligt när du upptäcker vilken bebis till man du har!

Anonym (svenskhet)

Det handlar inte om att svenskar skiter i sina äldre. Har du inte läst trådstarten. Det första ts gör är att säga till sin son att hon inte gillar hans val av flickvän, sedan vill hon styra och ställa i någon annans hem.

Låter du din svärmor styra och ställa i ditt hem, möblera om, byta gardiner och vara nedlåtande gentemot dig?
Jag kan slå vad om att det har snackats rejäl skit om den svenska flickan deras son valt men nu när du konverterat så är allt frid och fröjd. Hur ser din relation ut till DIN svenska familj. Överöser du dom med samma värme och respekt som du gör för din muslimska släkt?

Anonym (svenskhet)
Men om ts son ska låta ts göra som hon vill betyder det ju att ts son aldrig kommer bli vuxen i ts ögon och han kommer alltid få relationsproblem med sin fru om det är mamma som han inte bor med som kommer i första rummet. Sonens prioritering i livet är ju nu 1: barnet, 2: frun, 3: sina föräldrar och syskon om han har en god relation till dom.
Tyvärr verkar det som om han inte har det och man ska inte tvingas umgås med folk som gör att man mår dåligt oavsett hur mycket blodsband man har.
Vem är det han lever och har sex med?
Sin fru eller sin mamma?
Är det sin mamma han vill leva med och köra sitt samliv med så ska han bryta upp med sin fru. Vill han leva med sin fru och ha ett samliv med henne så måste ts inse att hennes lille pojke är en man som klarar av att ta beslut ihop med sin fru. Vill han ha inrednings råd så frågar han väl!

Men här tycker inte ts om sonens val av fru! Hade hon älskat sin svärdotter som faktiskt många gör så skulle de också kunna få en fantastisk relation. Men nu har ts lagt ribban själv genom att meddela sonen att hans val av livskamrat är fel i hennes ögon. Det är inte ens säkert att det är svärdottern som är avig utan sonen som hatar sin mor pga hennes själviska klumpighet!

Ja om hon hade sagt saker som sårade mig i mitt val av livskamrat baserat på hennes egna känslor när hon inte känner människan i tron att hon skulle förlora mig. Dvs sätta kilar i min relation till min man så som ts gör gentemot sin son. Hon vet att det inte uppskattas och ändå fortsätter hon och sedan använder hon ogillandet från sonen som om det vore svärdottern som stod bakom. Hela ts och hennes svar genomsyrar att hon vill ha tillbaka sin son och ha bort sin svärdotter som hon ogillar.

Kvinnan har sin relation till sin mamma
Mannen har sin till sin mamma.
Om han har en god relation till sin förälder brukar det funka bra.
Ts son verkar inte ha en god relation till sin mor dvs ts vad det beror på vet vi inte men en av orsakerna kan vara att hon ogillar hans val av livspartner. Den andra orsaken är att ts är dålig på att läsa av andra utan helt egocentriskt kör sin egna linje hela tiden.