Finns det hopp?

Vad är det för mediciner han äter? Inte kan det vara för testikelcancern? Eller? Opererade de bort den sjuka testikeln?

Om man får idag testikelcancer så är det en ganska enkel operation som görs under under dagkirurgi, samt mycket liten dos av cellgift, den är 100% botbar. Dock så kommer han vara tvungen att genomgå sitt "program" med återbesök i 5år.

Han är fysiskt återställd men psykiskt är det något som sitter kvar. Frågan är om det är om hans sjukdom han drabbades av  (som han är frisk från nu) eller om det är något annat? Jag hade nog "pressat" honom lite mer om vad han vill med sin framtid. Han behöver lägga en del bakom sig nu och blicka framåt. Är du en del av han relation och är du viktig för honom?

Visst är det hemskt med att drabbas av allvarlig sjukdom men idag är det mesta behandlingsbart. Testikelcancer är den som är 100% botbar.Det han behöver jobba med är att inse att livet pågår här och nu och ingen kan vara helt säker - ingen vet vad som väntar imorgon. Han måste lära sig att leva med ovissheten - precis som du och jag gör. Att söka lugnande besked späder bara på hans oro.

Kanske läge att byta kurator/psykolog - han måste någon gång inse att enough is enough och få tillbaka energin. Jag tycker du kan vara riktigt tydligt med honom om detta. Sjukdomen är över. Nu har han sin livs chans att ta livet tillbaka.

Jag tycker synd om dig och hoppas det löser sig för er.