Sonen på 23 månader har de senaste månaderna varit hopplös på att slåss. Oss föräldrar slår han både när han är arg och glad som om han inte kan kontrollera sig. Han har även börjat gå på sina kompisar och ska slåss. Detta är inte ok och vi är i konflikt med honom många gånger om dagen. Det värsta är att han bara skrattar åt oss och det verkar inte gå in över huvud taget. Tips? Hur får vi honom att sluta?
Oj. Det är så enkelt kommer du snart få höra. Bara att sätta gränser och visa vem som bestämmer.
Jo, tjena. Har en sån femåring. Som alltid varit sån. Säg till om du kommer på nåt som funkar....
samma här, har en 20 månaders hemma som har fått för sig att man ska slåss.. har även en 4 månaders som man måste hålla på avstånd annars får hon ont. Jag började för ett tag sen att verkligen visa att det är allvar, ett bestämt nej och sen direkt till vagnen, om man fortfaranda har barn som sitter i vagn förståss. En liten stund bara, efter några gånger så började han förstå... det var inte roligt att sitta i vagnen och inte få vara med. Nu när han e på väg att slå behöver jag bara påminna honom om vagnen och då ger han direkt en puss istället. Och ständigt påminner jag honom att man får pussas och kramas istället ,INTE slåss. Tror på teorin att visa vad man kan göra istället.. funkar för oss iaf.
Önskar det hjälpte här men vi har försökt det där med att sätta honom på en plats och ha tråkigt en liten stund, biter inte alls. Vi kör med att han ska klappa istället för då blir vi glada, men det kommer han ihåg i 2 sekunder sen är vi där igen.
Vi har en 1 månaders hemma, än så länge har han inte gått på honom, men man vet ju aldrig.
Hamlon: klart du har rätt. Han är en förvirrad skilsmässounge. Mamma lär honom slå tillbaka. Och att anfall är bästa försvar. Pappa lär honom vända andra kinden till. Klart som fan han blir en unge som klipper till först, och sen ser ledsen ut för att han gjorde det!
Nåja. Dagis jobbar massor på det, och har idéer om hur det ska gå till. Hoppas dom kan vara konsekventa. Annars blir det skolans uppgift från och mest nästa år!
Jag sparkade min mamma en gang nar jag var 3, hon sparkade tillbaks och sa "Sadar kanns det att bli sparkad, vill du fortsatta sparkas eller ska du lagga av omedelbart?". Sedan sparkade jag aldrig nagon igen. Samma sak nar jag slog henne, hande bara en gang. Samma sak nar jag bet henne, hande bara en gang. Sa enkelt ar det!
Fokusera istället på varför han slåss. Vill han ha uppmärksamhet? Får han mycket uppmärksamhet när han slåss och bråkar?
Jag har kommit halvvägs i boken "Fem gånger mer kärlek" av Martin Forster. Superbra bok som jag verkligen kan rekommendera. Man börjar tänka på ett annat sätt än att bara straffa. Man vill ju trots allt ha en fin relation till sitt barn och se till att barnet får både bra självkänsla och självförtroende.
Kram
Hanlon: du menar att skola och dagis också ska ge upp?
Finns inte mycket mer att göra än att 1) förebygga 2) markera att det är fel vid de tillfällen man inte hinner förebygga (på ett lugnt och bestämt sätt) och 3) invänta frontallobens mognad 
.
Lille skrutt: Amen!
:)
.