Anonym (Barnmorskan.) skrev 2012-10-09 20:38:20 följande:
Det sker tyvärr hur mycket man ändå inte strävar efter det. Beror på arbetsbelastningen och ingenting vi kan påverka. Vi får prioritera:( Jag tycker det är absurt!
För mig kom det som sagt som en chock och jag vågade inte ta i när krystningarna kom - jag var rädd och visste inte vad jag skulle göra i det läget. Så till slut orkade inte kroppen och det blev utdraget - troligtvis i onödan. Om det förekommer då och då tycker jag det ska informeras om det innan så man är beredd. (Vid vår föräldrautbildning fick vi ist garantier att under krystningen hade man alltid en BM närvarande).
