Inlägg från: Queenie70 |Visa alla inlägg
  • Queenie70

    Det är ok att mitt barn svär!

    Jag svär som en borstbindare. Min 4 åring har också börjat svära ( såklart)
    Jag har inget emot svordomar. Så länge man har ett rikt språk förövrigt så anser jag att svordomar är kryddor och förstärkningsord i språket som absolut inte behöver innebära att man har ett fattigt språkbruk eller dåligt ordförråd. Jag tillåter således mitt barn att svära. Det handlar om att utbrista "va fan" om nåt inte fungerar som det ska som exempel. Jag har dock talat om för
    Mitt barn att många tycker det är fult att säga så och att han kanske inte får säga så på dagis. Däremot så har jag uttalat att det är ok hemma. Det som däremot inte är tillåtet är att svära ÅT någon eller att vara elak vare sig elakheten innehåller svordomar eller ej. Någon som har nån kommentar om mitt förhållningssätt?


  • Svar på tråden Det är ok att mitt barn svär!
  • Queenie70
    Severus skrev 2012-09-15 20:33:50 följande:
    Mina barn får också säga "va fan", "no shit", "satan" etc

    Däremot accepterar jag inte könsord. Låter extra fult ur ett barns mun



    Könsord har mitt barn ännu ej kommit i kontakt med. Men det kommer

    Inte att vara ok härhemma heller.
  • Queenie70
    Takhiza skrev 2012-09-15 20:40:00 följande:
    Så länge inte ditt barn lär mitt barn att svära så gör väl du som du vill.

    Jag tycker dock inte det är OK att svära.



    Tja barn tar ju efter varandra så det är ju inget jag kan garantera. Då är det ju snarare upp till dig att ge ditt barn egna starka värderingar så ditt barn ej är så lätt att influera.
  • Queenie70
    Stim skrev 2012-09-15 20:50:34 följande:
    Om svordomar är ok varför inte könsord? Personligen ser jag ingen skillnad i att säga "va fan!" och "fitta!" I mina öron låter båda lika fult. Jag är en som inte svär, något enstaka "helvete" kan komma ut när jag är upprörd men där går gränsen.

    Svordomar låter bara för grova och fula anser jag och därför får barnen veta om de uttalar sådana ord i mitt hem.



    Jag ställde mig samma fråga till

    Mig själv när jag hade skrivit det. Varför är det inte ok att säga fitta om jag tycker det är ok med fan?! Jag kom fram till att det handlar dels om att det är ord jag inte själv använder, jag kan alltså inte förbjuda ungen att säga fan om jag själv säger det dagligen det vore dubbelmoral. På samma sätt anser jag det vara dubbelmoral att banna barnen om de använder könsord samtidigt som det förekommer bland de vuxna. Men mest handlar det nog om att könsord för mig hamnar i en betydligt högre dimension av "fult" som dessutom ofta har en helt annan innebörd av kränkning inbyggt. Om mitt barn spiller ut sin juice och utbrister " helvete" så är det logiskt och ganska neutralt för mig. Skulle han däremot utbrista " fitta" så ser jag det som betydligt grövre och obefogat och inte minst förstår jag inte vad det kvunnliga könsorganet har med saken att göra.
  • Queenie70
    avocadoo skrev 2012-09-15 21:52:10 följande:
    Fast svordomarna ersätter ju ord så det leder ju till sämre ordförråd. När man blir ledsen eller arg är det ju bra om man lär sig att sätta ord på de känslorna, istället för att komma med fula ord och svordomar.

    Dessutom kommer barn som svär att använda de orden mot andra människor och det är sårande. Jag tycker det är stor skillnad om ett annat barn säger till mitt barn att "du är dum" eller "du är så jävla dum"

    Det är ord som inte är nödvändiga i vårt språk, som är "fula" i sig och har negativa innebörder. Så varför är det så himla viktigt att använda dem? 

    I vår familj är det nolltolerans mot svordomar och så är jag också uppvuxen. Har aldrig svurit och det skulle kännas högst onaturligt för mig att göra det. Har aldrig haft problem med att uttrycka mig för det.   

    Tycker det känns riktigt risigt med ungar som sitter och svär som borstbindare i sandlådan...



    Ser absolut ingen korrelation med användandet av svärord och dåligt ordförråd ärligt talat. Orden är ju bara ett tillägg till det övriga språket, inte så att några ord flrsvinner för att man har ett "jävlar" i sitt ordförråd. Ta ditt eget exempel " du är dum" och "du är så jävla dum" där är ju faktiskt det senare exemplet betydligt "rikare" Sen lär ju jag mitt barn att överhuvudtaget inte kalla någon "dum" i en konflikt. Det anser jag vara oacceptabelt, och om det finns ett jävla där gör varken till eller ifrån . Det handlar om att inte kränka någon i affekt utan istället uttrycka sin egen känsla (jag blir ledsen/arg) när du gör si eller så.
  • Queenie70
    avocadoo skrev 2012-09-15 22:09:36 följande:
    Men du tror inte barn som kommer från ett hem där inte svordomar används tar mer illa vid sig av ett - du är dum, än ett -du är så jävla dum?

    Barn bråkar och dina barn kommer att svära åt andra barn. 



    Jag har svårt att se att ett "jävla" i sammanhanget gör varken till eller ufrån. Det är ju kränkningen och

    Viljan att göra nån ledsen som är det relevanta. Jag tycker det är värre om ditt barn till en kompis säger " du är dum" än om mitt barn säger "jävlar" när han spiller ut mjölken.
  • Queenie70
    avocadoo skrev 2012-09-15 22:11:32 följande:
    Jag tycker dessutom att man se mönster i att barn som svär kommer oftare från struliga familjer. Barn som bli svurna åt, svär. Och det tycker jag är så tragiskt.

    Det finns säkert föräldrar som är superbra föräldrar och som tillåter sina barn svära, men så tänker inte jag när jag hör barn säga "Ge tillbaka bilen för i helvete" i sandlådan. Då tänker jag - stackars barn...  



    Nu vet jag inte om du

    Vände dig till mig men just detta att inte svära åt nån annan är ju en rätt central del i mitt ställningstagande. Jag svär, men svär inte ÅT nån.
  • Queenie70
    Marlean skrev 2012-09-16 01:14:23 följande:
    Jag ser inte behovet av att "lära" barn ett dåligt språkbruk.



    Barn gör som föräldrarna gör. Det handlar inte om att sitta ner och läta barnet att säga jävlar. Men om jag använder dessa ord så kommer naturligtvis mitt barn att ta efter.
  • Queenie70
    sussieluss skrev 2012-09-16 08:20:08 följande:
    Alla gör såklart precis som dom vill, men det jag tänker är att det kan bli lite rörigt för barnet med "det är ok att svära hemma men inte på dagis" svära åt någon är inte ok osv, tror det kan bli lite knepigt för en fyra åring att hålla reda på "ordningsreglerna" tror att man får vara beredd på att reglerna kommer att brytas.

    Själv får mina barn inte svära då jag inte tycker att det låter trevligt, tycker inte det finns en anledning för svordomar... Ibland kan hon dock säga "åh jag blir så arg så jag tänker svära!! " hi hi



    Det kan ju kanske bli förvirrande att ha olika regler, men det är ju inte jag som förbjuder svordomar på dagis, jag har mest förberett honom på att man kanske inte får säga så på dagis och sagt att såna ord får man säga hemma. Sen tror jag iof att de flesta barn kan förstå att det finns ilika regler på olika ställen. På dagis måste man exmpelvis prutta på toa men hemma får man prutta hur man vill.
  • Queenie70
    Bittersweet skrev 2012-09-16 09:41:56 följande:
     Jag svär tyvärr, men mina barn gör det nästan aldrig. Vilket jag är glad för. Om de någon gång råkar slänga ur sig en svordom brukar jag säga att jag inte vill att de ska säga sådana ord.

    Och det är inte dubbelmoral, i min värld finns det en massa saker man kan och får göra som vuxen, men inte som barn. Däremot är det väl inte förbjudet för mina barn att svära, jag blir självklart inte arg på dem om något slinker ut. Men som sagt så är det inget problem hos oss eftersom de i stort sett aldrig svär så har jag aldrig ens behövt fundera så mycket över saken.

    Topcom skrev 2012-09-16 09:33:08 följande:
    Tycker det är pinsamt med vuxna som svär och det är verkligen en ful ovana. Än värre med barn som svär, då vet man ju hur de vuxna hanterar språkbruket hemma..



    Vad menar du när du säger "hanterar språkbruket" ?
Svar på tråden Det är ok att mitt barn svär!