• rawlson

    Vad händer med F-dagar vid gemensam vårdnad?

    Hej

    Ställer denna fråga för en kompis vägnar.

    Han och hans dotter bor 6 mil ifrån varandra (mamman har boendet). De har nu gemensam vårdnad där pappan tänkt sig föra över antingen alla sina 180 dagar till mamman eller i stort sätt alla, typ 150 dagar till mamman och resten själv, dvs 30 + 60. Men mamman ska iaf få så pass att hon kan vara hemma och amma utan att oroa sig för ekonomin.

    Min polare vill vara pappaledig så fort barnet inte behöver ammas. Detta betyder att barnet kommer bo hos honom någon månad. Och där kommer han bli boendeförälder ett tag. Så vi undrar dels hur stor chans det är att han kan få som han vill om nu mamman skulle säga emot? det handlar trots allt om att byta boende förälder för att sedan byta tillbaka.

    Finns andra alternativ också och det är att på sikt ta ut dessa dagar, t.ex. ha barnet en långhelg, typ pappaledig ons, tors och fredag och ha barnet ons till söndag varannan vecka.

    Då det är lång tid kvar, minst ett år så är han bara i planeringsfasen hur detta ska gå till på bästa sätt (barnets bästa såklart).

    Så vad tror ni?

  • Svar på tråden Vad händer med F-dagar vid gemensam vårdnad?
  • Anonym
    rawlson skrev 2012-08-26 11:03:15 följande:
    Pappan vill inte vara ledig före 1 års ålder. Vid 1 års åldern vill han börja ta med barnet hem över någon dag varannan vecka och på så vis göra sig av med dagar fram till närmare två års ålder där det kan bli lite mer.

    Hur länge räcker mammans 240 dagar om hon tar ut 7 dagar per vecka?
    Han ska självklart ha kvar sina dagar själv. Om mammans dagar tar slut och hon saknar möjligheter att försörja sig själv har hon förmodligen rätt till försörjningsstöd tills barnet är gammalt nog att börja förskola!
  • Anonym

    Och om mamman har ett jobb att gå till då? Då är det väl ändå pappans förbannade skyldighet att vara hemma med barnet när mammans dagar tar slut!? För allas skull med tanke på framtida samarbete tycker jag nog att man har en skyldighet att se till att inte ställa till det för den andra föräldern utan att barnets bästa sätts främst. Tycker att man i många trådar skriker om föräldrarnas rättigheter hit och dit. Som förälder har du inga rättigheter utan skyldigheter enbart! Barnet har däremot rättigheter.

  • Anonym
    Anonym skrev 2012-08-26 13:03:46 följande:
    Och om mamman har ett jobb att gå till då? Då är det väl ändå pappans förbannade skyldighet att vara hemma med barnet när mammans dagar tar slut!? För allas skull med tanke på framtida samarbete tycker jag nog att man har en skyldighet att se till att inte ställa till det för den andra föräldern utan att barnets bästa sätts främst. Tycker att man i många trådar skriker om föräldrarnas rättigheter hit och dit. Som förälder har du inga rättigheter utan skyldigheter enbart! Barnet har däremot rättigheter.
    Tror du mamman tillåter (och att det är bra för barnet) att pappan tar över boendet för barnet efter 34 veckor (ca 8 månader)?

    Mamman har rätt att ansöka om försörjningsstöd.
  • Anonym

    Tror det skulle vara bra för er att läsa på lite om barn (utvecklings- och anknytningspsykologi).

    Man flyttar inte boendet för ett litet barn från en anknytningsperson till en 'främling' utom i nödfall. Om pappan vill ha barnet boende hos sig också i framtiden så gäller det att knyta an först, var och varannan dag från det att barnet är ca 3 mån iaf . 

    http://sv.wikipedia.org/wiki/John_Bowlby
       
     
    Sen har inte barn samma förmåga att hålla kvar personer i minnet eller förstå att de kommer tillbaka. Separationerna för små barn ska alltså inte vara långa utan korta och regelbundna. 

    http://www.babyhjalp.se/separera/paverkan-barn
         

    Med avståndet på 6 mil kommer denna process bli knepig. Men visst kan det funka om föräldrarna är beredde att pendla, var och varannan dag de närmaste åren.

    Lycka till!       

      

  • Anonym
    Anonym skrev 2012-08-28 07:12:48 följande:
    Tror det skulle vara bra för er att läsa på lite om barn (utvecklings- och anknytningspsykologi).

    Man flyttar inte boendet för ett litet barn från en anknytningsperson till en 'främling' utom i nödfall. Om pappan vill ha barnet boende hos sig också i framtiden så gäller det att knyta an först, var och varannan dag från det att barnet är ca 3 mån iaf . 

    sv.wikipedia.org/wiki/John_Bowlby
       
     
    Sen har inte barn samma förmåga att hålla kvar personer i minnet eller förstå att de kommer tillbaka. Separationerna för små barn ska alltså inte vara långa utan korta och regelbundna. 

    www.babyhjalp.se/separera/paverkan-barn
         

    Med avståndet på 6 mil kommer denna process bli knepig. Men visst kan det funka om föräldrarna är beredde att pendla, var och varannan dag de närmaste åren.

    Lycka till!       

      
    Tror du har hamnat i fel tråd. Den här handlar om föräldradagar... Pappan ska naturligtvis behålla sina föräldradagar eftersom det är hans lagliga rättighet.

    Behöver mamman börja jobba efter 8 månader så får hon acceptera att pappan har barnet boende hos sig.
  • Anonym
    Anonym skrev 2012-08-28 07:16:15 följande:
    Tror du har hamnat i fel tråd. Den här handlar om föräldradagar... Pappan ska naturligtvis behålla sina föräldradagar eftersom det är hans lagliga rättighet.

    Behöver mamman börja jobba efter 8 månader så får hon acceptera att pappan har barnet boende hos sig.

    Jag har inte hamnat fel. För det första förstod jag det som att pappan inte ville vara föräldraledig första året. Och vill han inte det får han snällt skriva över dagar. Spädbarn sköter ju inte sig själv.

    Och det är inte vad mamman får acceptera som gäller utan vad föräldrar får acceptera. Det funkar inte så med spädbarn att de bor hos en person i ca 8 mån och knyter an till den och sen flyttas till någon annan i 8 mån (eller 1 mån som här) och bor där. Så gjorde man med längre sjukhusvistelser på 60-talet men man har blivit klokare sedan dess.

    Däremot tror jag att barnet kan knyta an till båda föräldrarna den första tiden om de träffas ofta och regelbundet. Och att man sedan kan byta och ha barnet hos sig på dagarna och ett par nätter i veckan men resterande tid hos den som var föräldraledig (anknytningsperson) första tiden, oavsett om det var mamman eller pappan . 

      
  • Anonym
    Anonym skrev 2012-08-28 18:58:30 följande:

    Jag har inte hamnat fel. För det första förstod jag det som att pappan inte ville vara föräldraledig första året. Och vill han inte det får han snällt skriva över dagar. Spädbarn sköter ju inte sig själv.

    Och det är inte vad mamman får acceptera som gäller utan vad föräldrar får acceptera. Det funkar inte så med spädbarn att de bor hos en person i ca 8 mån och knyter an till den och sen flyttas till någon annan i 8 mån (eller 1 mån som här) och bor där. Så gjorde man med längre sjukhusvistelser på 60-talet men man har blivit klokare sedan dess.

    Däremot tror jag att barnet kan knyta an till båda föräldrarna den första tiden om de träffas ofta och regelbundet. Och att man sedan kan byta och ha barnet hos sig på dagarna och ett par nätter i veckan men resterande tid hos den som var föräldraledig (anknytningsperson) första tiden, oavsett om det var mamman eller pappan . 

      
    Han behöver inte skriva över dagar. De är hans. Det får ts vackert acceptera och lösa sina ekonomiska problem på annat sätt.

    Jag blev inte skadad av att ha legat länge på sjukhus på 60-talet.Flört
  • Anonym
    Anonym skrev 2012-08-28 19:42:13 följande:
    Han behöver inte skriva över dagar. De är hans. Det får ts vackert acceptera och lösa sina ekonomiska problem på annat sätt.

    Jag blev inte skadad av att ha legat länge på sjukhus på 60-talet.Flört

    Nej man behöver inte men han ville ju inte. Och det är nog du som hamnat fel. Ts är pappans bekant ;)

    Tur för dig, många vittnar om barndomatrauman. Därför låter man numera föräldrarna, anknytningspersonerna, vara med under sjukhusvistelser. 

       
        
  • Anonym
    Anonym skrev 2012-08-28 20:11:17 följande:

    Nej man behöver inte men han ville ju inte. Och det är nog du som hamnat fel. Ts är pappans bekant ;)

    Tur för dig, många vittnar om barndomatrauman. Därför låter man numera föräldrarna, anknytningspersonerna, vara med under sjukhusvistelser. 

       
        
    Ok.

    Källa på det tack, annars tar jag det inte som en sanning.
  • Anonym
    Anonym skrev 2012-08-28 20:14:00 följande:
    Ok.

    Källa på det tack, annars tar jag det inte som en sanning.

    Jesper Odelberg berättade om sina erfarenheter i TV för inte så länge sedan. Neurosedynbarnen har vittnat om det. Visst det är inga forskningsrapporter. Men sådana finns säkert då man som sagt var inte lämnar små barn ensamma på sjukhus numera. På den tiden rekommenderade man t o m inte besök mer än nödvändigt "- Då barnen bara blev upprörda när föräldrarna skulle gå." Ja jisses

    En extra känslig tid att "förlora" sin vårdnadshavare är bl a vid 7-9 mån (främlingsrädsla).

    http://www.babyhjalp.se/79manader

    och 18 mån (närmandefasen)

    Om nu TS bekant har för avsikt att låta barnet bo med honom en månad just då, vilket alltså bör undvikats om de inte haft mycket kontakt innan det.

    Ja det finns de som tror att modern är the one and only men sen finns det även de som tror att man skeppar små barn fram och tillbaka hur och när som helst.  
Svar på tråden Vad händer med F-dagar vid gemensam vårdnad?