Min sambo är adoperad men vet inget...

Gör något i stil med det hellokiller skrev, det var ett bra råd. Säger han att han inte skulle vilja veta så respektera det. Om du är orolig över ärftliga sjukdomar och sånt som kan vara bra att veta, kan du väl snacka med svärisarna och forska lite själv.

Oj. Det måste nog komma fram. Du älskar honom, ni har barn ihop... Tänk om han en dag får reda på det och även förstår att du vetat det. I ett förhållande tycker jag att tillit är jätteviktigt även om det ibland är jobbigt. Detta handlar inte om ett snesteg ang en kyss eller liknande, detta handlar om hans liv och bakgrund. Jag tror att han kommer vara tacksam att du berättat det, även om det först blir en stor chock.
Tänker på er och hoppas att det går bra...

Tyvärr är situationen helt sann, önskar att så inte var fallet.
Jag tycket givetvis inte att det är ok att alla vet utom han ,men det är ingen lätt sits.
Är så rädd att det blir helt fel när han får reda på det.
Men så klart tycker jag att det ska komma fram och jag får väl  ta tag i det och snacka med hans föräldrar...

Jag tycker du ska prata med hans föräldrar först, enskilt utan din sambo och berätta vad du fått höra.

Det finns säkert en anledning till varför dom inte berättat om adoptionen.

Det kan mycket väl framgå vid arvsskiftet att han är adopterad. Inte för att det gör skillnad mit biologiska barn utan för att det är adoptionen som gör honom arvsberättigad som om han vore biologiskt barn.

Prata INTE med hans föräldrar först!

Det kanske drar igång ngt som gör det ännu svårare för dig att berätta.

Vad är du rädd ska hända när han får reda på det?

Varför vet hans kompis om det?

Ja vad tror du? Skulle inte du tappa fotfästet totalt efter att i 45 år trott dig veta vem du är och vart du kommer ifrån? Skulle jag fått veta att mina föräldrar ljugit för mig hela livet och att jag egentligen kommer någon helt annan stans ifrån, så skulle jag fan dö på fläcken. Jag skulle inte tro att något är på riktigt.

Inte orimligt att kompisens föräldrar visste och att de berättat. När jag gick i lågstadiet började en adopterad tjej i skolan. På föräldramötet sade hennes föräldrar att hon var adopterad men inte visste det och att de ville att så skulle förbli. Dan efter viskade hela skolan om att den lilla 1:a klassaren var adopterad men att man inte fick säga nått till henne om det.

Det är ju självklart att han borde få veta att han är adopterad, ja han kommer verkligen reagera på det. Jag skulle också adopteras som liten men mina biologiska föräldrar vägrade att skriva under. Så jag blev automatiskt placerad hos mina adoptivföräldrar.

Så där är det ofta med familjehemligheter; omgivningen (kompisarna) vet men inte den det berör. Familjehemligheter är livsfarliga. BErätta för honom, var ärlig och tala om hur du fick veta och sluta sedan luska själv. Låt honom vara delaktig. Det är ändå hand liv det gäller ....

Jobbig sits ts, hoppas att det löser sig bra! Om jag var du skulle jag berätta...