Att ha barn med en narcissist

Jag tror att min make har narcissistiska drag men jag är inte helt 100 på det. Jag har läst rätt så mkt om det men skulle vilja höra lite exempel från vardagen så att säga.

Jag och min make ( snart exmake ) har en bebis på 7 månader.

Jag har ett barn med honom på 1,5 månad. Han har fått vara med från början av barnets födelse fast det var han som plötsligt ville separera i början av graviditeten och hörde inte av sig under hela graviditeten förän ett par veckor innan förlossningen. Han är stark fixerad på sig själv och sina behov. Säger fina saker och fina ord; att han vill göra allt för barnet och ställer upp dag och natt men sen gör han inte det när man behöver hans hjälp mest. Han har bara en krets "vänner" runtomkring sig som håller med honom i vad han säger och gör och alla andra som tycker annat slänger han ut sitt liv. Han måste ha en god image till varje pris och då kan han trampa på de som står i vägen för det. Han saknar empati och det är så svårt att "möta" honom i konversationer. Vad är dina erfarenheter?

Mitt x hade också sådana drag,allt kretsade bara om honom,jag har också läst lite om detta, hur man är os v,o mycket av det stämde på honom. Har 2 barn med honom, men jag klarade inte av det,  han var/är ingen snäll person. Jag har separerat från honom, det tog ngr år, kände att jag inte var värd mycket mer än det han höll på  med mot mig (psykiskt). Mådde skitdåligt när jag närmade "vårt" hus.

Jag har barn med en sån person, tyvärr, men vi är skilda idag. Det är otroligt svårt att få ihop ett bra föräldrarskap med en sån person men man får försöka så gott det går.

Ni som har skrivit här, har ni gemensam vårdnad med pappan? Hur fungerar samarbetet?

Vi har gemensam vårdnad. T ex om han inte dyker upp nån gång när han sagt att han ska göra det så skyller han det på mig. Han skulle komma en onsdag efter jobb, mitt på dagen messade jag honom och frågade om han skulle verkligen komma och vara med bebisen som han sagt. Han svarade inte och han dök inte upp. Sent på kvällen hörde han av sig och sade att han inte kommit för att jag tjatade på honom ( OBS jag messade en gång) och att det är mitt fel.
Samma kväll visade sig att han var iväg och körde hoj, det var ju mot roligare för honom än att komma umgås med sin son.

Hela vårt äktenskap har varit sådan att allt var på hans villkor och vad han tyckte var skoj eller inte. När något gick snett, oavsett vad så var det mitt fel även om jag hade ingen koppling till det alls. Gick det dåligt på jobb var det mitt fel... Det var aldrig hans fel!

Mer om hans drag: har bara 2 st vänner som han är mer med än med sin familj, det är bara hans behov som gäller, kan inte sätta sig i nån annans situation. Noll empati och det går inte att diskutera med honom om ngt alls, his way or the high way. Aldrig höra av sig när han ska komma hem sent. Aldrig ta gemensamma beslut, utan det är han som bestämmer allt. Hemsk typ! Men i början av vårt förhållande var han charmig underbar helt enkelt bäst. För att sedan sakta men säkert förvandlas till någon jag inte kände igen mer.

Mkt ej mot*

TheLOML; mycket stämmer med sådana typer. Det är aldrig deras fel! De kan ta beslut som sårar en på djupet men aldrig erkänna att det var deras fel. Min föredetta fästman som jag har mitt barn med flera ggr sagt att han hjälper till när som helst, dag och natt men sen när jag bad om skjuts fram och tillbaka till stationen när jag och barnet skulle resa trots att jag hade pratat med honom innan och sinkade tiderna svarade kort att tiderna inte passar! Han tom ställde in träffen dagen efter då han skulle komma och se sitt barn. De måste bestämma till varje pris och om man kommer med egna åsikter då tror de att man kör över de och bli som fiende med en. Han har skaffat en fanclub på FB då "alla" håller med honom i allt och " gillar" allt han skriver och gör. Han blockerar mig och familjemedlemmar som inte tycker om det han gör. Även han var super charmig i början och är det fortfarande så länge man håller med honom. Frågan är hur man ska sätta dit dem? Hur ska man handskas med dem? Kan man ha en diplomati som gör att de inser vad de gör?

Vad jag har läst om det så är det väldigt svårt om inte omöjligt att få en sådan person att förstå, förändras eller sätta dit. Väldigt duktiga på att manipulera och som sagt inser inte sina fel då allt de gör är rätt. De är helt inkapabla att inse sina fel och då kan inte förändring ske.

Jag har separerat nyligen och jag är hård mot honom, jag orkar inte mer förklara och förklara på olika nivåer utan att nå fram till honom. Så jag kör med samma stil som han. Ibland försöker jag få honom att inse konsekvenserna utav hans agerande. Ibland "når" jag honom men han glömmer det fort.

Man får vara tuff och inte låta sig bli manipulerad. Man får skydda barnen så gott det går. Jag har gjort det klart och tydligt att om han fortsätter med sitt beteende att inte dyka upp och träffa barnet när han sagt att han ska, eller åtminstone höra av sig så kommer jag göra allt och lite till att få ensam vårdnad. I mitt fall hade det kanske tom gått igenom då jag har mycket " på honom" så att säga.

Jag vill inte behöva se min son gråtandes och besviken för att pappa ännu en gång inte dykt upp.

Just det, pappan är iväg på semester. Han har varit borta i 5 dagar, inte en enda gång har han skickat ett meddelande för att fråga hur det är med vår son. Han är iväg och har kul, varför bry sig liksom.

Förstår inte det alls. :-/