Vem tar barnen på natten? (en jobbar)

Är själv ensamstående med bara ett barn, men skulle spontant säga att man tar varannan natt till exempel om inte den mindre är beroende av mamman för amning. Lika "jobbig" dag har de ju båda framför sej om ena är på jobb och andra hemma med barnen. Om ena tar natten lite oftare så är det den som är hemma på dagen.

Fast det är klart, har den yngra haft en jättejobbig natt och ex. mamman äntligen fått somna när tvååringen vaknar av en mardröm så kan ju pappa rycka in då, eller tvärtom.

Då tar pappan som är kvällspigg första halvan och sedan jag som är morgonpigg tar andra halvan. Vår dotter sov inte hela nätter förrän hon blev nästan 2 år och hon började på dagis när hon var 13 månader. Men efter 3 års ålder så har hon i princip aldrig vaknat, inte ens när lillebror gallskriker. 

Nu sover vår son oförskämt bra, har gjort sen han var 2 månader ungefär, men vi har gjort så att den som är föräldraledig tar nätterna om han vaknar. Jag går upp halv fem på morgonen för att jobba, då måste jag få sova på natten. Och eftersom jag vill sova ok innan jobb har jag givetvis tagit nätterna när sambon jobbat. Däremot är det givet att när man kommer hem så tar man över barnansvaret så att den föräldraledige får vila, sova om han är trött eller bara ta en promenad eller bad eller vad som helst. Eller ja, jag är så jävla svettig o skitig när jag kommer hem från jobbet att han får vänta tills jag duschat, men sen så är jag huvidansvarig för barnet.

Det har funkat skitbra för oss, men hade vi haft ett kolikbarn som skriker hela dagarna hade vi såklart gjort annorlunda. Men sonen sover hela nätterna (ca 10 timmar, sen vill han ha mat, sen sover han två-tre timmar till), och är inte speciellt jobbig dagtid längre heller så för oss har det funkat :)

Det är ytterst sällan båda våra barn vaknar en och samma natt. Om det skulle hända, så skulle vi hjälpas åt om det skulle behövas. Vaknar bara ett av barnen, så är det den som är hemma dagtid som tar hand om nattpasset.

Med första barnet tog jag nätterna den period det enbart var amning som gällde men när vi hade amning + ersättning eller bara ersättning/välling så tog vi typ varannan natt eller så. Dottern sov aldrig mer än 30 min i sträck på dagarna första året så det fanns ju ingen tid för mig att sova ikapp då.
Med andra barnet hade jag helt ansvar för bebisen första året då han ammade och maken hade ansvaret för storasyster, vi sov i varsitt rum med varsitt barn. Jag fick sovmorgnar alla dagar maken var ledig hela första året som kompensation för att jag väcktes så många gånger per natt för amning.

Vi tar varannan natt. När han tidigare vaknade varje timme tog vi halva natten var och då fick maken som jobbar välja vilket vakenpass han ville ha. Men nu vaknar lillen bara en gång så vi tar varannan natt.

Jag tog nätterna själv så länge jag ammade, i ett år, sedan har vi delat, varannan natt oavsett jobb. Vårt barn har varit sömnstörd och det har varit omöjligt att sova igen på dagen.

Jag har tagit alla nätter med alla barn eftersom jag ammat. Både när jag varit hemma och jobbat. När jag slutat nattamma vid 2-2,5 års ålder har ingen behövt gå upp eftersom barnen sovit hela natten. Nu har "ta natten" hos oss inte varit mer betungande än att lägga armen om ett barn, stryka över håret eller langa fram tutten. (Ev nån blöja då och då men den byts i sängen)

Vi har 4 barn ( 13,10,5) + en liten skrutt på 4 veckor.
Maken jobbar jag e hemma jag tar ca 5 nätter och maken 2
Brukar bli en natt mitt i veckan och en under helgen! Så man tar ikapp lite förlorad sömn.
Sen tar maken 5 åringen till dagis, så slipper vi gå upp o stressa iväg... Fungerar fint för hela familjen

Jag har alltid tagit alla nätter själv med mina barn då jag var den som var hemma. För mig har det varit självklart.
Pappan är ju den som drar in pengar och man vill ju inte riskera att han får sparken för att han sovit på jobbet...