Varför ser folk ner på oss som väljer att stanna hemma?

Många människor tror att små barn har ett behov av förskola vilket jag personligen inte tror det minsta på. Jag tror att det är jättebra för barn att vara hemma under småbarnsåren. Man måste dock komma ihåg att alla inte har den möjligheten och att det finns bra förskolor också.
Våra barn var hemma i 21/2 och 2 år. Vi delade väldigt lika på föräldraledigheten. Jag har svårt att se att vi skulle kunna leva på en inkomst i dagsläget utan att den arbetande föräldern tvingasdes jobba mycket övertid och knappt träffade barnen. Jag tror verkligen inte att hemmabarn per automatik blir mindre sociala eller saknar kunskap inför skoltiden vilket många inbillar sig. Lika lite som jag tror att förskolebarn alltid blir otrygga. Det är så mycket som spelar in och det finns många mellanvägar. För oss är det viktigt att barnen är hemma de första åren och det har vi lyckats lösa genom arbete och föräldraledighet. Vi har hittat en förskola som vi och barnen trivs med och vi träffar barnen lika mycket ledig tid. Att arbeta deltid och ha mycket tid med barnen är guld värt för oss båda. För att barnen ska slippa långa dagar arbetar vi båda mindre idag än tidigare. För oss känns detta som en bra lösning. Barnen får lika mycket tid med oss och vi klarar oss fint ekonomiskt. Det är bättre än att en av oss bodde på jobbet och aldrig såg barnen.  Jag är nyfiken på hur ni löser det ekonomiskt utan att den arbetande föräldern tvingas avstå tid från barnen? Jag är inte dum utan förstår att lön och arbetssituation skiljer sig åt för olika människor men det är ändå intressant att höra andras historia. Jag har dessutom vissa fördomar om hemmamammor men är väl medveten om att det just är fördomar så ni kanske an hjälpa mig att komma ifrån dessa. Varför tror ni att främst mammor väljer att vara hemma?

Sedan tror jag att föräldrar dömer andra föräldrar oavsett val. Mycket handlar nog om fördomar. Trivs ni med er situation är väl det jättebra.

Jag förstår absolut att det handlar om mer än ekonomi och jämställdhet. Att man tror att det bästa för barnet är att vara hemma tills skolåldern. Tro inget annat. Själv fick jag höra mycket trots att våra barn "bara" var hemma i 2 och 21/2 år. Mest handlade kommentarerna om att de skulle bli osociala. Tur att man vet bättre. Vi fick också höra mycket skit om att min man var föräldraledig länge, speciellt från hans arbetskollegor. Varför skulle inte pappor vara lika intresserade av att spendera tid med sina barn? Mycket irriterande. Idag jobbar min sambo deltid vilket han också får höra på jobbet. Går något dåligt är det hans fel typ. Att jag jobbar mindre än tidigare tycker ingen är konstigt. Oavsett hur man väljer finns det människor som klagar.