Mannen hotar mig

Hej! Min man och jag har varit gifta i 6 år. Vi har ett barn. Min man är ganska "fixerad" vid att han ska ha ständiga bekräftelser ifrån mig. Det kanske kan tyckas vara ett lyxproblem, men jag kan alltså inte ens passera honom utan att det ska pussas. Det var ju en sak i början... men efter år efter år... och ibland är man ju stressad t ex. Jag har dessutom fler barn sedan tidigare, så jag har många som behöver min tid. När min man inte tycker att jag ger honom det han vill ha, så börjar han högljutt och otrevligt att bråka. under senare tid har han dessutom börjat att "hota" mig med att jag kan känna mig blåst om jag lämnar honom, för han betalar på huslånet från sitt konto, och han har även köpt de flesta av våra möbler från sitt kort. Jag betalar alla kläder, och mat husgeråd, presenter o dyl, så i slutändan betalar vi lika mycket. Stämmer verkligen detta? Jag kan inte lämna honom för då får jag inte träffa min son varannan vecka, och då går jag under. Jag retar mig verkligen på hans hotande, och är jag konstig som inte tycker att man måste ge varandra oändligt med fysiska och verbala kärleksförklaringar varje dag år efter år. Jag vill kunna gå genom huset utan att vara påpassad! Tacksam för svar/tips (Jag vill också berätta, att jag älskade honom djupt tidigare, men att hans beteende har gjort att min kärlek till honom minskar hela tiden)

Tack för alla svar! Jag tänkte väl att jag hade rätt till hälften...men det är så sant att det är ju inte aktuellt just nu, men man vill ju i varje fall veta sina rättigheter, när det slängs i ansiktet på en. Bråken kan börja på olika sätt. Det är absolut värst om han är onykter. Han är en jättebra pappa till vårt gemensamma barn, och är helt ok mot mina sedan tidigare, men när de inte hör, så förstår jag att han inte alls tycker om min son, som är väldigt lika sin pappa till både sätt och utseende. En gång t ex under en semester resa, råkade jag säga min äldsta sons namn till vårat gemensamma barn, och då blev han helt hysterisk och började gapa om att det var honom jag tänkte på (alltså sonen), och sedan fick jag en knuff så jag flög över hela rummet, med en tjusig blåslagen höft att dölja vid poolen nästa dag.. Han vill att jag ska älska vårat gemensamma barn mer än mina andra, för att han menar att honom är ju HAN pappa till, och inte "den där andra "idioten". Jag älskar mina barn precis lika mycket, det kan han aldrig ta ifrån mig. Han blir väldigt arg om jag pratar med mina andra barns pappa i telefonen. Till saken hör att jag inte har några problem med deras pappa alls. Det var en sk lycklig separation, och jag tycker att han är trevlig och ser bra ut, men jag vill ju inte leva med honom. Min man har fått höra ända sedan vi träffades att jag är "för snygg" för honom. Det kan ju inte vara så himla kul att höra, men jag har ju aldrig vikt från hans sida. Det problemet ledde för övrigt till att vi slutade att gå ut, vilket var 5 år sedan. jag bor i min mans stad, långt från mina gamla vänner. Jag har inga vänner här. De han hade när vi träffades, har han brytit med, av olika anledningar, men "givetvis" så var ju hälften kära i mig enligt honom...suck.. Jag gör allt han ber om, men det är nästan outhärdligt nu. Han vill t ex att jag riktigt ska springa emot honom och ge honom en puss så fort han kommer hem. Gör jag inte det, så börjar han sura direkt, och muttra över att jag minsann inte verkar ha saknat honom ett dugg! Ja vad ska man säga? Ingenting som någon kan göra något åt. Det är ju min egen dumma självskapade situation förstås! Men tack för alla inlägg, och jag fick i varje fall skriva av mig lite frustration. Tack.

Mannen hotar mig

INNEHÅLL