Vi som är överviktiga & gravida.

Det är betydligt mer psykiskt påfrestande att vara gravid nu för andra gången

Visst förut hade vi hund, men det var betydligt lättare att hantera än en 2,5åring!

Har järnbrist/riktigt dåligt blodvärde som jag tar järntabletter för, men det går segt att höja det

Mår illa och kräks rätt ofta

Åkt på jävligt illa foglossning nu

I och med att jag är tjock så syns det inte att jag är gravid, bara fetare.. märker att folk kollar surt på mig och "inbillar" mig att dom tänker att jag är fet, lat och det är synd om mitt barn :(

Flåsar ju mer än tidigare när jag går, dom fattar ju inte att de är för järnbrist/graviditeten utan tror väl bara jag är fet och äcklig.. dom fattar ju inte att jag går långsamt och tar många pauser för att jag har otroligt ont utan tror bara jag är lat och äcklig..

Dom vet ju inte att jag har ett växande foster i mig som trycker upp och får magen att se fetare ut och att när jag säger till mitt barn att jag inte orkar så är det för att jag har ont, är yr eller mår illa..

Skäms för att vara ute och mår skit och känner mig äcklig :( de gjorde jag inte förra gången även om de också var jobbigt då men nu är de mycket värre..

Börjar känna mig otursförföljd nu :/

Först de med lågt sittande moderkaka som jag inte får veta förren i v.32 hur de utvecklas och att jag inte är immun mot röda hund

Och nu har sonen fått "Femte sjukan" och jag tror jag blivit smittad :(

Min mamma vet inte om jag haft de som liten men även om jag haft de så är de inte säkert att jag är immun för har ju blivit vaccinerad mot röda hund minst 2 gånger men inte blivit immun så verkar ju vara nåt med mitt immunförsvar som är tokigt..

Ska ringa MVC imorrn och tror jag kommer få ta blodprov för att kolla, innebär risker för fostret isf, bland annat död och blodbrist.. kul!

Ska väl vara "glad" att de iaf inte är min övervikt som kanske sabbar allting... ("livliga drömmarna" har börjat nu också.. drömde inatt att sambon var otrogen.. mår inte så psykiskt bra just nu kan jag ju säga..)