tahira skrev 2012-06-30 12:53:45 följande:
Men pengarna som skulle gå till behandling av hennes ärr, måste ju tas någonstans ifrån? Kanske från nästa person som behöver akut hjälp.
Som du själv skriver har samhället och vården inte haft de resurser och hjälp er dotter behövt, och det har nog inte ändrats.
Om pengarna funnits tror jag inte att någon skulle säga nej till att hjälpa, men problemet är att det finns inte så mycket pengar i sjukvården, och de pengarna som finns ser jag allra helst att de används till att hjälpa de som är akut sjuka (fysiskt eller psykiskt).
Hon har fått den hjälp som finns att få så bristande pengaresurs är inte fallet i hennes fall men har du någon aning om hur psykvården i Sverige ser ut? Det jag menade med att hon ej fått den hjälp hon behövt är en helt annan sak. Mitt barn var inte ett dugg betjänt av massa kaffesörplande tanter på BUP och mellanvården som mest spenderade dagarna med att prata skit med varandra och oss på skattebetalarnas bekostnad. Mitt barn var i behov av handfast hjälp från kompetent personal vilket är näst intill omöjligt att frambringa i psykvården idag verkar det som.
Den hjälp som min dotter fått (som var den hjälp hon behövde) har jag själv fått luska fram genom internet och andra faktabanker för att sedan ta den information jag samlat ihop och gå till BUP och krävt det som hon behövt för att kunna få den hjälpen som tex läkarintyg, viss medicinering och annat. Jag, som inte har en enda utbildning inom psykiatrin, gjorde deras jobb åt dom medan dom fick lönen. Jag fick iofs den bästa lönen för mödan vilket var att se mitt barn vakna till liv igen efter att ha varit mer eller mindre som en zombie i ett par år. Hela mitt barns ungdomstid är stulen från henne så jo jag anser faktiskt att samhället är skyldig oss/henne detta.