Kan man stämma umgängesföräldern på MER umgängestid?

usch vilken jobbig sits!!!!

att han inte vill ha barnet när den e sjuk känns ju inte bra alls!!

men du kanske kan gå till familjeätten och argumentera för varanann vecka-boende för barnets välmånende och relationsskapande med båda sina föräldrar??

ring familjerätten och fråga dig för :) 
lycka till!
du verkar klok som ser till barnets bästa och relationen med dens båda föräldrar!!! det e många osm e så ego och tänker tvärtom! :/ 

Tack för svar!

Jag pratade med familjerätten för ca 2 veckor sedan och dom tyckte att vi skulle börja med att skicka ett brev till pappan om vad det innebar med sammarbetssamtal osv. Men han är inte intresserad av att gå dit.

Dom har telefontid i em så då ska jag ringa igen och fråga vad jag kan göra.

bra! :)

blir glad av att läsa om en förälder som kämpar för en god relation mellan barnet och den andre föräldern!! :D 

Det är en otroligt jobbig sits när man ser hur dåligt barnen mår av att inte få ha så nära kontakt med sin förälder som den önskar. 

Tyvärr kan du aldrig stämma för att tvinga på UF mer tid, man kan aldrig tvinga någon att ta ett ansvar som den personen inte vill ta.  

Inte lyckades jag någonsin ändra på f d makens umgänge med vårt barn.   Och vi gick i samarbetssamtal,  både via kommunen och privat  (dyrt för mig)  och hade familjerätten inkopplade.

När barnet var 6 år gav experterna mig rådet att flytta!    De menade att det är lättare för ett barn att förstå att den andra föräldern inte kan hämta så ofta om det är långt att åka!

Rent juridiskt finns ingen skyldighet att träffa något barn,   typ så  fick jag höra.   Och jag levde så gärna med barnet -  men det blev hattigt med ett umgängeschema vi aldrig kunde lita på.

Som många andra säger här kan man (tyvärr) inte tvinga en förälder att ta känslomässigt/emotionellt ansvar över sina barn. Det enda de är skyldiga att bidra med är underhåll på 1273 kr/mån.

Jag har också försökt få pappan att bli mer engagerad i våt barn utan framgång eftersom han "inte orkar just nu". Avståndet är inte långt, vi ser hans bostad från vårt fönster. Efter att försökt en längre tid utan att något blev bättre släppte jag allt. Jag propsade inte på umgänge och frågade inte om han villa ha sitt barn. Resultatet är att han nästan aldrig träffar barnet, annat än om vi ser honom på byn någon gång. Det känns sorgligt, men barnet mår otroligt mycket bättre nu! Ingen ångest, magont eller förvirring eller ledsna miner när pappa inte dyker upp trots löften.

Jag tror att du måste acceptera pappans ståndpunkt. Det är inte alltid självklart att mer tid med andra föräldern är det ultimata, speciellt inte om föräldern är ointresserad.

Lycka till!

Tack för era svar! Jag gissade att det inte skulle gå att "tvinga" på honom mer umgänge.

Jag hade tyvärr inte möjlighet att ringa familjerätten idag, men gör ett nytt försök i morgon.

Barnet saknar sin pappa, det är det som är värst. Att försöka förklara för barnet varför det inte får vara med pappa mer. Jag brukar säga att han måste jobba. Och sist det var hans umgängestid hade barnet med sig lite småpengar och gav sin pappa och sa att "nu slipper du jobba så mycket". Fy vad hjärtskärande=(

"Han vill inte pga att vi har olika uppfattningar om regler och uppfostran osv. Jag har bett om att gå till familjerätten på sammarbetssamtal, men han vägrar."

Samma gäller mig och pappan till mitt barn. Men i mitt fall är det jag som inte vill samtala om det, för det leder ingenstans. Vi kör du sköter ditt och jag sköter mitt vilket fungerar utmärkt! Dvs försök få till ett avtal om tider och skippa det om att man måste ringa då och då, att ni ska gå på möten tillsamman, måste ha samma åsikter om läggtider, kost, kläder etc etc. Testa det, kanske det funkar? 

Lycka till! 
   

Det är HAN som vill att vi ska ha samma regler och rutiner för att ha barnet mer.

Och han vill inte samtala om det. han tror att det ska lösa sig av sig själv eller nått...

Det här med att gå på möten osv är inte jätteviktigt, bara ett önskemål från min sida.

Det viktigaste är att han inte skiter i att ta barnet pga lite feber. Det är inte ovanligt att han inte träffar barnet på en månad...

Det är han som vill att ni ska ha samma rutiner och regler men han vill inte prata om dem? Så då vet du redan vad han kräver (utpressar) om, som är? 

Kan du säga att det låter bra (då har du inte lovat något) och se till att få ett bindande avtal på familjerätten eller hota med tingsrätten? Avtal innehåller nämligen inte sånt om regler och rutiner, bara tider. När det sen är klart gör du som du vill för det kan ju inte han veta, eller så säger du bara att det lät bra men att du kommit fram till andra och för dig bättre rutiner hemma hos er. Detta då det är du som bestämmer på din tid. Huvudsaken är att ni (du) håller era tider och överlämningar. Men ja det borde finnas en motsvarighet till verkställighet när en förälder vägrar ha umgänge (enligt avtal) som det finns för de som förhindrar umgänge.