Inlägg från: PojkarnasMamma85 |Visa alla inlägg
  • PojkarnasMamma85

    Nu har jag äntligen tid att skriva ner min förlossningsberättelse!

    Vaknade kl 02,51 på söndagsmorgonen den 10 juni utav att jag hade lite lätta värkar som kom med 2-4 min mellanrum och höll i sig runt 40 sekunder. Trodde det var förvärkar återigen, låg vaken i sängen i ca en timme och värkarna fortsatte att komma och gjorde lite mer ont. Gick upp ur sängen och tog Alvedon, satte mig framför tvn en stund men värkarna tilltog och fortsatte komma runt 2-4 min. Vid 4-tiden tog jag en dusch för att se om det hela skulle släppa, men fick starkare värkar i duschen. Runt 5-tiden väckte jag maken och berättade att det nog var dags och vid den tiden gjorde värkarna rätt ont, fick andas igenom dom ordentligt och röra på mig för att hantera dem. Ringde förlossningen och de trodde också att det var igång, de tyckte vi skulle ringa barnvakten som hade ca en timme hem till oss. Efter ca en timme kom svärföräldrarna och nu gjorde värkarna rejält ont!

    Skrevs in på förlossningen 6,10 och ctg-kurva togs och bm tyckte att värkarna kom oftare och starkare hela tiden vilket de gjorde. Värkarna gjorde rejält ont och jag var öppen 5-6 cm kl 7,30 men huvudet låg rätt långt upp fortfarande. Satte mig på en pilatesboll och studsade mig igenom värkarna som gjorde brutalt ont nu men jag hanterade dem ändå. En stund senare, kanske en timme, beslöt jag mig för att ta lustgas och nu blev värkarna rejält besvärliga och jag bad om mer lustgas. Var öppen ca 7 cm vid nästa koll och sen gick det fort. Jävlar vad ont det gjorde!! Jag fick lägga mig på sidan i sängen och jag var tydligen riktigt vild i sängen under värkarna för de gjorde så förjävligt ont! Lustgasen hjälpte inte helt och jag trodde inte jag skulle klara av det. Men rätt som det var tryckte det på nåt ordentligt och jag ville krysta men var inte öppen tillräckligt. Försökte göra allt jag kunde för att inte trycka men tillslut gick det typ inte och jag fick klartecken om att jag fick krysta men försiktigt, klockan var nu 10,30. Kl 10,33 gick vattnet och kl 10,39 kom vår älskade Harry till världen!

    Blev sydd med 3 st stygn invändigt och sen ihopsydd med en enda tråd typ i slidmynningen eller nåt. En rejäl lättnad med tanke på att förra förlossningen slutade i en sfinkterruptur grad 3-4. Allt som jag gick miste om under första förlossningen fick jag uppleva nu! Jag fick vara med min son hela tiden, fick grattisbrickan, vara med och väga och mäta och ja allt fick jag vara med på! Kändes så jävla bra!! Och jag var pigg bara en stund senare och tog en dusch och mådde riktigt bra!

    Harry vägde dock 4660 gram och var 53 cm lång. Han låg över gränsvikten så han blev tillmatad direkt med ersättning och jag skulle amma så mycket som möjligt. Fortfarande idag tillmatar vi med ersättning då mjölken min inte alltid räcker till då han är så hungrig hela tiden.

  • PojkarnasMamma85

    Jag har också haft hemska eftervärkar! Som tur är så är dem över nu
    Jag ville inte heller ge ersättning men var så illa tvungen då lillen vägde så mycket och mjölken inte kom igång direkt. Men nu har brösten kommit igång och han är nöjd med enbart dem, och så läcker de sådär härligt :-P

Svar på tråden Juni-barnen