Hur ska jag få hem min dotter??

Har ni gemensam vårdnad?

Jag tror tyvärr inte du kan göra så mycket om det är så att ni har gemensam vårdnad. Det du kan göra är att ringa till familjerätten när de öppnar och rådfråga dom. Han har givetvis ingen rättighet att tjuvhålla på er dotter, men du kan inte göra så mkt.

Jag vill iaf avråda dig ifrån att åka dit och försöka hämta din dotter, om det är något du funderar på. Det kommer kanske bli en stor scen vilket kommer skrämma er dotter. Är du säker på att han tar hand om er dotter och hon mår bra så avvakta och be om råd istället. Är du rädd för henne säkerhet av någon anledning så ring till socialen.  

Vi har gemensam vårdnad, ja.
Misstänkte att det inte finns så mycket att göra
Undrar när jag får träffa henne igen... Tycker så synd om henne som nu slits från sin mamma som hon växt upp med fram tills nu

Är det dags att kontakta advokat i detta läget?

Men hur ser ert umgänge ut i dag? Är hon hos sin pappa på dagarna och hos dig på kvällarna?

Hon har som sagt bott hos mig jämt fram tills nu då jag börjat jobba. Och han har självklart rätt att vara pappaledig. Dessutom var mina dagar slut och var tvungen att gå tillbaka till jobb

Jag har rådgjort med familjerätten och de tyckte att eftersom hon ej varit med sin pappa så överdrivet mycket var det bästa för dottern att jag lämnar henne på morgonen hos pappan innan jobb sedan hämtar henne hos honom efter jobb.

Detta är inget vi båda föräldrar kommit överens om. Han har hela tiden velat köra sitt race, dvs ha henne varannan vecka från att hon var 6 månader, jag däremot har följt familjerättens råd om vad som antagligen är bäst för en sådan liten tjej.

Hans vilja är att hon nu ska bo heltid hos honom och knappt träffa sin mamma som hon knytit an till sedan 6 månaders ålder
Han skiter i rekommendationer eller hur dottern mår av att helt sonika tas från sin mamma helt och hållet

Har ni skriftligt på detta? isf kan han inte ädnra på det utan att ni gemensamt är med på det om jag inte har missuppfattat totalt.
Även om ni inet har skriftligt på det ses det dock inte om att han har barnets bästa för ögonen om han beter sig så = du har fördel i framtida tvister. men det hjälper ju inte er lilla tjej nu

Vi har inget skriftligt och har aldrig haft. Så det är därför vi ska vi till famrätt och jag hoppas att vi kan komma fram till ett bestämt umgängesschema så att vi slipper denna cirkus.
Som det är nu råder det vilda västern och igen har rätt eller fel verkar det som.

Såhär har det varit länge, att de gånger han har tagit med sig dottern hem på dagarna har han fått lova mig dyrt och hederligt att jag får hämta henne sedan.
Och om han inte kan lova det så har jag inte vågat lämna henne hos honom (med risk att jag ej får hämta henne igen)
Nu när jag jobbar är det dock andra tider. Jag MÅSTE lämna henne, med risk att ej få hämta henne eftersom jag måste till jobbet.
Så det är precis det som hänt nu. Han VET att jag inte kan göra något åt detta

Muntligt ska iofs gälla lika mycket, men kan bli svårt att bevisa.

Det är svårt att säga, om jag var du (även om jag inte har så goda erfarenheter av FR) skulle jag framföra till FR att jag vill ha skriftligt på hur umgänget ser ut. Om de inte kan hjälpa dig så skulle jag höra av mig till en advokat och rådfråga hur jag ska gå till väga för att få räta på umgänget och boendet.

Hur är ert sammarbete annars? Kan ni komma överens om allt runtomkring såsom dagis, sjukvård o.s.v? Tänker på om det är värt och nödvändigt för dig (eller han) att ansöka om enskild vårdnad.  

Innerst inne känner även jag att FR inte kommer lösa något. Vi kommer gå därifrån och vara i samma sits som innan, om jag får gissa.

Vårat samarbete är så dåligt som det bara kan bli.
Vi kan inte prata med varandra och vi tycker olika om precis allt. Eftersom det är såhär så vågar/orkar ingen av oss ta upp något gällande dottern
Som dethär med att hon ska vara hos honom bara på dagarna när jag jobba sedan hem till mig. Det visade sig samma dag då jag messade honom: *** kommer 07.00 och så hämtar jag henne 16.00.

Ang, dagis och sjukvård m.m så är det saker om vi överhuvudtaget inte pratar med varandra om. Skulle t.ex jag vilja byta BVC till kommunen som vi bor i (flyttade till grannkommunen med dottern men har BVC ursprungstaden) så skulle han motsätta sig det och krig utbryter som vanligt.

Lika med boendet. Tycker han att hon bör bo varannan vecka från och med nu men inte jag så blir det krig och ingen av oss vägrar kompromissa. Även om jag kanske i just detta scenario försöker lösa umgänget så gott det går och offra mig på olika sätt så störtvägrar han. Han ska ha det EXAKT som han från början tänkt annars så ja... får jag inte hämta henne.

På denna nivå är det.. Så jävla tragiskt att det blivit såhär.