Hej, får jag vara med här? Vi har precis börjat vår behandling på Ivi i Barcelona. Om allt går som det skall så åker vi ned i oktober och sätter in äggen :) När vi kommer ned i oktober så skall vi ta med medicin som en ny äggdonator kan ta, har ni andra köpt medicinen från kliniken i Spanien eller har ni kunnat få recept hos en klinik i Sverige? Det är ju så stora skillnader på kostnaderna i Spanien och i Sverige. Tacksam för svar.
Hej Myran6801, vi har gjort 3 ivf försök på Sahlgrenska och tyvärr utan resultat :( de kom fram till att det är mina ägg som är för dåliga och eftersom jag är adopterad från Korea så vill vi gärna ha ägg med asiatisk bakgrund. Då var Spanien enda alternativet. Vi skall också göra med frusna ägg, men vad gäller medicinen så måste vi antingen ta med eller köpa där den medicin som vår äggdonator skulle ha tagit, de ger då denna medicin till en annan donator. Verkar lite krångligt, tyvärr vad jag fick höra från Kvinnokliniken här var att de inte kan hjälpa till med recept och då måste vi köpa den av ivi klinken och det var ytterliggare 10000:-. Vi har valt en anonym donator, inte för att vi inte skall tala om för barnet hur det blev till men det kändes bäst för oss. Man ställs inför många frågor genom denna process och jag känner nu hur mycket det påverkar mig psykiskt. Får bara hoppas att allt går vägen denna gången. Men de är i alla fall super proffsiga på ivi kliniken så den kan jag verkligen rekommendera även om det är dyrt.
Vi har bara kontaktat Kvinnokliniken ang recept. De hjälper till med alla ev prover och vul bara man betalar :) som allt annat i denna process. Känns ibland lite orättvist att det skall kosta så mycket pengar då man redan mår dåligt över att inte kunna få barn så skall man till på köpet betala extrema mängder pengar. Men det är så klart värt det bara det lyckas!
Grattis Vinkan!!!!
Det är svårt ang det här om man skall berätta eller inte. Jag är själv adopterad men har aldrig funderat på mitt ursprung och då har mina föräldrar alltid varit väldigt öppna med adoptionen och om vi skall resa dit osv. Men jag har alltid kännt mig så himla svensk och min mamma och pappa är ju de som jag har bott hos sen jag var 6 månader. Det är så mycket tankar man har om allting. Många av våra vänner trodde att en adoption skulle vara det mest naturliga för oss eftersom jag är adopterad men jag är inte alls så inne på det. Jag vill få vara gravid och amma och gör allt med mitt nyfödda barn. Ett barn som kommer från min mage känns just nu väldigt viktigt men det är klart går
ÄD inte vägen så kanske vi överväger adoption. Man får ta en dag i taget, det enda jag är säker på är att det är enormt påfrestande och jag kan bli så arg på alla som inte förstår hur jobbigt vi har det.
Hej nu i gbg, spännande att ni åker ned i slutet av september, hoppas vi får åka i början av oktober. Ååå jag håller tummarna att det går vägen för oss båda :) Vad äter du för medicin nu? Jag har ätit yasmin i en vecka och skall höra av mig igen dag 18 för ny information.
Cecina vad härligt att höra om er som lyckats!
Grattis Ester03!!!!!
Skiver från min telefon så då kan jag inte kopiera er text :(
Men jag väntar på mitt första försök.
Tummen, 35 år, en son på 9 år från ett tidigare förhållande. Tre misslyckade IVF försök och väntar på ÄD på IVI i Barcelona. Hoppas få åka ned och göra insättning i oktober.
Tack snälla myran för hjälpen :)
Så himla glad att jag hittat er! Äntligen några som förstår hur man mår!
Hej ny i gbg, åt du p-piller innan du börjad spraya? Hade varit roligt att se hur du får göra. Jag äter ju p-piller nu i 18 dagar och sen återkommer de med vilken medicin jag skall ta. I vårt fall vet de inte heller säkert vad felet är men antagligen mina ägg :( hade tur som fick min son, men läkarn sa att det var nog ren tur för de började antagligen bli dåliga redan då.
Känns lite märkligt att de flesta har olika tillväga gångssätt ang medicin mm innan man får åka på insättningen.
Jag var mycket bestämd över att äggen skulle komma från en kvinna med asiatiskt ursprung. Kände att om jag har turen att bli gravid med hjälp av hennes ägg så vill jag gärna att det hon skall vara asiat så det inte ser helt onaturligt när barnet föds. Kände att då kan vi själva välja vilka vi vill berätta för och inte. Hade nog blivit många höjda ögonbryn om vi kom in på förlossningen och jag som korean födde en super blond liten bebis :) även om bebisen är 50% svensk. Men det var absolut inte ett lätt beslut att välja äggdonation. Ibland känns allt så himla orättvist! Jag tycker vi alla har kämpat så himla mycket att nu är det vår tur!!