Varför döpte/ska du döpa ditt barn?

För min egen del spelar det absolut ingen roll. Alternativet hade dock inte varit någon namngivningsfest för det känns bara som något man gör för att få massa presenter. Känner mig inte bekväm i en krystad nyskapad ritual. Sambon önskade att vårat barn ska döpas och eftersom han vill och jag inte bryr mig så känns det inte svårt eller jobbigt att böja mig för hans "vilja". Han är inte religiös utan ser det mer som en fin tradition. Tror inte att han reflekterar så mycket över det utan det är något man "ska" göra helt enkelt.

Svarade "för att familjen vill det". 

Jag är absolut inte troende (dock är vi båda med i SK) och känner också att det är dubbelmoral att stå där framme och lova att uppfostra barnet i Guds tro och allt det där. Men som sagt, det är ingen big deal för mig så den som vill det mest, dennes vilja väger mest i vågskålen så att säga.

Eventuellt bröllop blir dock borgerligt om jag får bestämma  

Det beror lite på vad man menar med "kristen tro". Jag gick i Kyrkans barntimmar när jag var liten och trodde faktiskt lite på Gud också. Nu är jag mer åt ateist-hållet även om jag inte känner att jag ens behöver definiera mig över huvud taget. Nej, jag tror inte på någon osynlig kraft a la New Age osv istället. Jag tror inte. Punkt.

Men jag har nog ändå i grund och botten många kristna värderingar och jag tycker att det hör till allmänbildning att kunna många av de kristna historierna. Så mitt barn kommer nog att få höra lite historier ur tex Barnens bibel när det blir lite äldre (för det är ju ganska läskiga historier) som sagoberättelser. För att förstå hur vårat samhälle ser ut idag, eftersom det är baserat mycket på kristendomen.

Nu blev jag kanske jätte-OT visserligen    

Som sagt, jag tror inte alls. Inte sambon heller. Men han vill döpa i kyrkan, för min del kvittar det. Det är inte så att vi tänker börja bli religiösa eller ens starta nya värderingar Jag tänker inte ta någon strid med sambon om dopet, det finns andra saker vi kommer vara betydligt mer oense om

Sen tror jag att om det varit jätteviktigt för mig att inte döpa barnet så hade sambon gett med sig men jag är lite av den åsikten att om det är viktigare för ena parten än för den andra så får den som det inte är så viktigt för ge med sig. Nästa gång är det kanske tvärtom och då blir det min vilja som går igenom

I know Men eftersom det är mer en traditionsbunden ritual för oss så tar vi det där med att uppfostra barnet till en kristen människa mer med en nypa salt Provocerande kanske, men ibland orkar man inte strida för precis allt. Som sagt, hade vi varit eniga och det hade betytt mycket för mig hade det inte blivit något dop, men jag föredrar att välja mina strider till något som betyder något för mig