Hur kan ni påstå att det inte finns fattiga människor i Sverige?

Jag vill påstå att det är i stort sett omöjligt att slinga håret och röka upp barnens del av försörjningsstödet, och samtidigt ha barn som man får behålla hemma (=inte vanvårdar), även om du gärna vill påstå det. Det är inga enorma pengar man får budgetera till kläder och skor utan kring 500 kronor per månad bara för ett växande barn i skolåldern. Man behöver inte vara överintelligent för att förstå att om man oplanerat behöver köpa nya termobyxor kan det orsaka stora problem i familjens budget.

Kommer skolan sen med krav om att  skridskor och hjälm ska skickas med eller 50 kronor till inträde till en utflykt så kan det bli riktigt kris. Det stora problemet, som jag ser det, är att det sällan finns utrymme att spara till dyrare månader. Om man en månad bara behövt köpa kläder för 150 kronor så har man 350 kronor kvar. Men då blir kanske barnet sjuk och behöver penicillin, plus blir hemma ett antal dagar =högre kostnad för mat/hygien osv de dagarna). Visst får de kompensation i efterskott för ev. medicin som de då ska kunna spara till framtida klädinköp (eftersom man lånade från klädbudgeten) men då går kanske däcket på barnets cykel sönder och hjälmen har spruckit så fengarna behövs till det. Det blir tyvärr en ond cirkel om man inte hinner arbeta upp ett visst sparande. Det kan vara omöjligt att fynda på rea för man har ingea pengar att handla för just den månaden pga oförutsedda utgifter som man inte kan hindra.

Du är arbetslös och studerar inte. Din mamma får inte räkna med dig vid en ansökan om bostadsbidrag, ändå räknar man in att du bor där och den bostadsyta och hyra hon får söka bostadsbidrag för minskar för man räknar med att du betalar för ditt boende. Så bara det kan kosta din mamma någon 1000 lapp extra i månaden. Hur mycket betalar du för mat, hygienartiklar och del i gemensamma kostnader? Betalar du själv för ev. mobil och samtalstid?

Varför ska din mamma försörja dig när du är vuxen tycker du?

Ursäkta att jag säger det men 2000 kronor per år för alla kläder och skor som ett barn behöver är nästan omöjligt att klara sig på. Din man kan säkert hitta begagnade kostymer för kanske 400 kronor, men några mängder kan det inte bli för hans 2000 kronor per år. Som vuxen kan man ha samma vinterjacka i många år. Kanske har man ett par bra vinterskor som också håller länge. Då klarar man sig billigt undan så klart. Men, när kläderna börjar vara utnötta och man behöver hitta något nytt kan det vara svårt att hitta en varm och bra vinterjacka som ska hålla några år utan man får köpa billigare, begagnat och då är det inte säkert att det håller så länge heller och karusellen är igång med att skor och jackor går sönder fortare än planerat osv.

Jag vet allt det där, men, det är inte mammans skyldighet att försörja den som fyllt 20 och som inte går grundutbildning. Mammans ekonomi påverkas starkt (om hon har behov av bostadsbidrag) av att man bor hemma som vuxen eftersom man då antas bidra med del i boendekostnaden osv oavsett om man gör det eller ej. Det är min poäng.

Inte svårt att klara? Vinterkläder, vinter skor, regnkläder, sommarjacka, skor, stövlar, byxor, tröjor, underkläder mm behövs. Det är ingen dans på rosor att hitta till fyndpriser om man inte har ett sparande så man kan köpa på rea osv. Det är svårare att leva billigt när man inga pengar har än när man har pengar och kan storhandla då det är extraerbjudanden osv. Har man ingen bil och långt till billigaste butiken tillkommer kanske buss för 50-100 kronor. Var ska man lägga den kostnaden? Är det en klädkostnad eller ska man dra in på maten?

Alla har inte GeKås nära. För mig skulle det innebära en resa för ca 2000 kronor samt övernattning någonstans för att jag ska kunna fynda där.

Det har missat mössa, långkalsonger/strumpbyxor, det behövs minst 2 par och sommarjacka, alla skor, baddräkt/bikini...

Så här ser riksnormen ut:
www.socialstyrelsen.se/ekonomisktbistand/forsorjningsstod/riksnormen

Jag? Tror du får läsa om det jag har skrivit. Du skrev att man får 4000, det är en skillnad på 140 kr/månad. Kanske inget för dig men för den som lever knapert kan det vara en kännbar summa. På ett år blir det 1920 kronor. En förmögenhet för den som inget har!

Enligt SOcialstyrelsens riktlinjer: 

Särskilda skäl att beräkna kostnader till en högre nivå

Socialnämnden bör beräkna kostnaderna enligt riksnormen till en högre nivå bl.a.
– om den enskilde av medicinska skäl har behov av dyrare kost,

Citera gärna där jag har skrivit det!