Hur kan ni påstå att det inte finns fattiga människor i Sverige?

Det finns visst fattiga i Sverige, och ni andra som säger annorlunda, vet absolut ingenting!!!

När jag var barn och tonåring vilket inte var så längesedan så fick vi ibland havregrynsgröt till frukost, middag och kvällsmat flera dagar i veckan, just för att vår ensamstående mor inte hade pengar att köpa mat till oss. Resten av tiden så fick vi ta högst två skivor med bröd, en skiva med ost, korv och makaroner var vanligt förekommande.
Ibland fick vi också vara utan mat, men det är ju sånt som inte kan hända enligt vissa.

Och för att förtydliga, min mamma drack inte, rökte inte, var inte ute på stan, utan hon blev sjukpensionär.

Vi fick låna kläder eller fick begagnat, vi fick godis för tjuga på julafton och födelsedagar (inget annat).
Det var fest för oss när mamma köpte hem pommes, fläskfilé och bea-sås. Allt var Eldorado, Euroshopper, you name it. Frukt någon gång i månaden kanske. Utflykter fick vi vara "sjuka" ifrån, just för att mamma inte hade råd. 

Leksaker, vad var det? Vi hittade på egna lekar ute istället, mobiltelefoner (hell no!), Jag började jobba extra när jag var 14 år gammal och finansierade sådana saker själv. Jag tar aldrig någonting för givet, vi var nära att bli utslängda på gatan vissa månader just för att det alltid var någonting som strulade eller gick fel.

Du kan leva gått en dag och nästa så kan det ha gått åt helvete, så att ni säger att det inte finna fattiga människor är total BS. Som jag nu som ett exempel bara, jag är arbetslös, har också varit så i snart 3 år, jag har utmärkta betyg ifrån gymnasiet, men jag har ingen chans att få jobb, jag har sökt både högt och lågt. Allt som kan tänkas göras. Men i och med att jag är med sambo så har jag ingen rätt till bidrag och i och med att jag inte heller har haft ett fast jobb sen gymnasiet så har jag inte heller rätt till Alfa-kassa. Jag är fortfarande lika fattig som jag var som barn. Så kom fan inte och säg någonting annat. (Och vem kan man tacka för det? Alla moderater till (ursäkta) Svin!)

Och då menar jag inte bara regeringen, utan likadant är det med Persson och hans såkallade "Socialdemokrater" det är lika mycket moderater som Reinfeldt. Hoppas nu bara att människor fattar någonting till nästa val.

Jag och min sambo planerar ett liv tillsammans, min sambo har ett fast jobb här, vi har båda familjen här, vi har ett liv här. Vi vill inte bryta upp hela vårt liv. Jag jobbade timmar inom kommunen till det var dags för LAS, en heltidsmånad var kvar tills jag skulle ha fått en anställning när de kastade ut mig.

Och FYI, så lever inte jag i en byhåla, jag bor en halvtimme ifrån Göteborg. Och ja, sossarna är lika stora kålsupare som moderaterna är, det finns inte en uns socialism i något av partierna och har inte funnits sen Palmes tid. Regeringen säljer ut företag till Kina, riskkapitalister har hand om vårdföretag, m.m.

Kapitalister är det värsta släktet på jorden. Om det inte hade varit för dom, så hade inte världen sett ut så som den ser ut i dag. Vi lever i liknande förhållanden som de hade på förkrigstiden på 30 talet, snart kommer någon liknande Tatcher tillbaka och ett tredje världskrig är nära förestående, och vilka är det som har skapat det? KAPITALISTER!

Jag hoppas att det blir bättre och att du kanske hittar något litet extrajobb när du börjar gymnasiet. Jag vet vad du går igenom och det är inte lätt, men du kommer igenom det starkare än alla andra som har haft det lättare än du själv. Vi kan vara och bli glada för något litet, och det är någonting speciellt.

Nej det är klart, men jag har också mål och drömmar i livet. Tycker mig själv vara rätt så intelligent, gick igenom gymnasiet med MVG i allt, så någonting måste ju finnas bakom pannbenet. Problemet är att just min drömutbildning är en utbildning som är väldigt populär. Så alltid är det något, men hoppet lämnar ju en aldrig så jag får hoppas på att komma in till hösten. Har sökt varje år och blivit 4-5-13- reserv, så förhoppningsvis så kommer jag in i år.

Men om man inte vill dra på sig CSN-lån för en utbildning man inte vill vara på, är det då inte bättre att vänta och se om man kommer in? Jag vill inte bli läkare och jag vill inte bli sjuksköterska. För mig är det fel, lika fel som att bli busschaufför, jobba på dagis och liknande. Jag vet vad jag vill bli och jag väntar hellre på det.

Eller, får ett jobb så länge som jag väntar, men det går ju inte heller, för nu är dom från Saab arbetslösa, och de går före (och vilka var det som vägrade att hjälpa dem, regeringen. Och så såldes även detta företag till Kina, precis som Volvo pv, som också dom gick före i kön.)

Dessutom så har även jag en annan urvalsgrupp än vanliga gymnasieskolor, jag pluggade på folkhögskola och det är ett annat urval. Fick skitbetyg på gymnasiet, men jobbade upp 3 års gymnasietid på ett år på folkhögskola. Så när det är någonting jag verkligen vill så är jag högpresterande, men jag tänker inte gå en utbildning på 3-4 år som jag inte vill jobba med i 20-30 år framöver.

Uppenbarligen så har inte du levt det liv jag har levt och det är jag glad för, men om man har överlevt 10 års fysisk och psykisk misshandel, svält, fattigdom, våldtäkt, en alkoholiserad pappa och en psykiskt sjuk mamma så anser jag att jag någon gång i mitt jävla miserabla liv ska få ett break och lyckas, och få göra något som jag vill. Då anser jag att lite hjälp hade vart värdefullt. Men nu lever jag fortfarande som en parasit (förutom att jag inte har rätt till någonting, varken a-kassa, alfa eller socialbidrag.)

Men du kanske inte har varit förälder åt dina egna föräldrar, även åt dina syskon? Eller proppa i sig mat i skolan och även stjäla med sig hem för att dina syskon ska få äta? Eller att gå i trasiga skor och kläder och bli mobbad hela din skolgång, och inte vara värd mer än vatten? Första gången jag var hos frisör var jag 20, jag var även aldrig hos tandläkaren (min mamma var/är rädd för dem och då fick inte vi gå.)

Så innan du dömer en annan människa, tänk igenom vad du skriver för fan, du vet tydligen inte vad som händer i dagens Sverige, varje dag. När din mamma är fattig, din pappa misshandlar dig, när du är rädd att din mamma pga psykiska problem är kapabel att döda dig varje dag, då är det väldigt lätt att ge upp, men det har inte jag.

SÅ var glad över att du inte har levt mitt liv, för det önskar jag ingen.

Ingen motprestation? Jag jobbade timmar, dag, kväll, natt och helg så ofta jag fick chansen under 5 år i vår kommun. Jag pluggade även heltid. Jag var på gränsen till att bli LAS:ad och då sparkade de ut mig. Jag tog mig ur mitt eget personliga helvete, för att hamna i ett helt annat. Ett helvete där ingen annan bryr sig om någon än sig själv.

Och vad är produktivt enligt dig? Att jobba för ingen lön? Att gå in i fas 3 enbart för att företagen ska tjäna pengar och du själv redan vet innan att du kommer att jobba för dem gratis tills de skickar ut dig igen? Jag har jobbat extra sen 14 års ålder. Varje sommar och på helger. Jag vill MÅ BRA, och då tänker jag inte sätta mig i skolbänken för att plugga något som jag ändå inte vill jobba med!

Men det är ju såklart i och med att alla är som du, så finns det ju ingen suck i världen att en nolla, WT, parasit kan bli någonting, och inte få någon hjälp även fast det var myndigheter och kommunen som har satt mig i den sitsen jag sitter i. Jag vill jobba, Jag vill plugga, Jag vill bidra till att betala skatt och hjälpa andra människor som är i samma utsatta situation som jag var. Men om ingen annan inser att vårt samhälle håller på att gå åt h*vete så är det inte så mycket annat jag kan säga. Bara sitta och vänta tills Sverige är så fullständigt i skiten så att vi är tvungna att sälja oss själva på Ebay. Precis som Island försökte göra.

 Det som man från regeringens sida kallar arbetslinjen har inneburit ett frontalangrepp på välfärden, man har nästan pulveriserat a-kassan, man har höjt högkostnadsskyddens summor för både medicin och läkarvård, kollektivresorna har blivit mångfalt dyrare och de ersättningar som går till sjukskrivna och pensionärer har försämrats högst avsevärt, i alla fall i jämförelse med de skattesänkningar som har gått till dem med hyfsade inkomster, men framförallt till dem med villor i Danderyd, bostadsrätter på Östermalm och dem med stora förmögenheter.

Det handlar om en förmögenhetstransferering som är helt i linje med traditionell högerpolitik, det enda man har gjort är att byta ut ett antal ord och namnet, nu kallar man sig det ”nya” arbetarpartiet. Det handlar om ett långtgående bedrägeri och de som drabbas allra mest är barnen, barn till ensamstående föräldrar, arbetslösa eller sjuka föräldrar.

Vad bryr sig Borgarna då om att barnen gråter, så länge de själva blir allt rikare på deras fattiga föräldrars bekostnad?

Word.