• Filifjonkan03

    Lägsta bud... hur långt vågar man gå?

    Vi tittade på ett hus i höstas och var med i budgivningen. Vi ledde den länge och inga ville bjuda över, men ägarna vägrade att acceptera vårt bud. Till slut kom en annan köpare. Denna köpare har nu backat ur då de inte fått sålt sitt hus och huset är ute igen.

    Det är nu budgivning från början igen och inga andra verkar visa intresse. Vi har fortfarande ett intresse, men känner att vi nog gick lite väl högt förra gången, då vi hittat fler brister och saker vi skulle vilja fixa. Så till frågan: Hur långt bud kan man lägga? Finns det risk att man lägger för lågt och ägarna vägrar att låta oss vara med i någon budgivning?

    Utgångspris: 2.485.000kr
    Vårt högsta bud förra gång som inte accepterades: 2.310.000

    Mäklaren har sagt att lägger vi det vi senast la får vi det... och hon frågade även om vi var intresserade av att köpa det för 2,2milj. idag. Känns som om ägarna börjar få lite kalla fötter.

    "Den som gapar efter mycket..."

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-03-08 16:58
    Skulle ju skrivit hur LÅGT vågar man gå i rubriken...

  • Svar på tråden Lägsta bud... hur långt vågar man gå?
  • Filifjonkan03
    SmåDunder skrev 2012-05-03 21:30:08 följande:
    Riktigt fint hus TS- jag hade kämpat för det. Men det måste kännas rätt för er!
    Vet inte riktigt hur det känns längre. Känns bra när vi varit där på visning. Men var så längesedan nu så "känslorna har svalnat"
  • frökenelisabeth
    Filifjonkan03 skrev 2012-05-03 21:09:04 följande:
    Men hur kan men veta hur något är värt om ingen vill köpa det? Men ja, förstår vad du menar. Vi var noga med att säga att vi ville starta igång budgivningen när vi la vårt bud. Var övertygade om att fler skulle haka på när vi bara startat. Men det hände aldrig...
    Men varför vill man starta en budgivning som intresserad köpare? Vad vinner man på det? En sak är att man inte vill betala mer för huset än det är värt, men då undersöker man marknaden och det aktuella huset och sen bestämmer man utifrån det vad man är villig att betala. Man prutar inte av principskäl, det är inte Blocket vi snackar om. Man försöker inte pokertaktiker.... Det är min åsikt i alla fall, sen är det klart att man kan försöka pressa säljaren om man vet att de sitter i en risig situation. För egen del gjorde jag det inte. Jag hade kunnat vänta ett par år med att sälja om jag inte fått det bud jag ville ha, utan problem. Därför hade jag heller ingen anledning att vara "tacksam" över skambud - och att börja med skambud när ett objekt legat ute till försäljning nån enstaka dag och inte ens haft nån visning tycker jag är väldigt märklig taktik (som det var i mitt fall, nu förstår jag ju att det inte är så för er). 
    Filifjonkan03 skrev 2012-05-03 21:20:53 följande:
    Mm kanske inte är den charmigaste taktiken. Men som köpare blir man rätt galen av att bara ägna all sin kraft åt ett hus/lägenhet också. Man måste ju faktiskt kolla sig omkring och någon gång måste man nog säga stopp. Behöver inte alltid vara för att "hota" utan snarare att säga att det är nu eller aldrig.
    Javisst, men det är rätt lätt att genomskåda om köparen menar det seriöst eller om han/hon försöker sig på pokerknep..... Naturligtvis har man rätt att sätta en gräns och det är fullt förståeligt. Men man ska mena det allvarligt. 
  • next2u

    2 miljoner för ett hus i Skara är ingen bra ide för framtiden - tror jag. Hur fint det än må vara.

  • Filifjonkan03

    frökenelisabeth: Anledningen till att vi la det budet vi gjorde var att vi inte var intresserade av att gå så högt och samtidigt inte ville lägga ett överpris. Och det visade ju sig med tanke på att ingen annan budat att vi inte borde lagt högre heller. Så vi känner oss nöjda med det. Men hade någon mer köpare varit intresserad och lagt ett nytt bud fanns fortfarande möjligheten att vi kunde lägga ett nytt och inte lagt vårt max direkt.

  • Filifjonkan03
    next2u skrev 2012-05-03 21:38:12 följande:
    2 miljoner för ett hus i Skara är ingen bra ide för framtiden - tror jag. Hur fint det än må vara.
    Mmm känns mycket för att vara Skara ja! Är väl därför ingen bjuder över oss. Vi ligger på 1,8 nu... och gjort det i över 7 veckor nu.
  • heedin
    frökenelisabeth skrev 2012-05-03 21:35:25 följande:
    Men varför vill man starta en budgivning som intresserad köpare? Vad vinner man på det? En sak är att man inte vill betala mer för huset än det är värt, men då undersöker man marknaden och det aktuella huset och sen bestämmer man utifrån det vad man är villig att betala. Man prutar inte av principskäl, det är inte Blocket vi snackar om. Man försöker inte pokertaktiker.... Det är min åsikt i alla fall, sen är det klart att man kan försöka pressa säljaren om man vet att de sitter i en risig situation. För egen del gjorde jag det inte. Jag hade kunnat vänta ett par år med att sälja om jag inte fått det bud jag ville ha, utan problem. Därför hade jag heller ingen anledning att vara "tacksam" över skambud - och att börja med skambud när ett objekt legat ute till försäljning nån enstaka dag och inte ens haft nån visning tycker jag är väldigt märklig taktik (som det var i mitt fall, nu förstår jag ju att det inte är så för er). 

    Javisst, men det är rätt lätt att genomskåda om köparen menar det seriöst eller om han/hon försöker sig på pokerknep..... Naturligtvis har man rätt att sätta en gräns och det är fullt förståeligt. Men man ska mena det allvarligt. 
    Jag förstår dig inte alls om jag ska vara ärlig. 

    Hur kan du som säljare kunna säga exakt vad ditt hus/lägenhet är värd när det är marknaden som bestämmer?

    Som säljare kan man väl bara säga nej om det kommer in något som man tycker är ett skambud men att hålla på och sen vara arg på dem och t.o.m neka när de lägger ett högre bud är ju bara idiotiskt. Som säljare är det självklart man vill ha ut så mycket som möjligt för sitt objekt men att bli förbannad är för mig en gåta.

    Marknadsvärdet är ju alltid olika för olika personer och de personer som "skambudar" kanske inte finner huset 100% perfekt (som säljaren alltid gör) utan lägger sitt bud utifrån att de vill göra om det och göra det till sitt hus som kan kosta x antal kronor.

    Nej, jag tror bestämt att de som säger att skambud existerar är endast säljare och mäklare vilka alltid tjänar på att ett objekt säljs för mycket mer pengar än det "egentligen" är värt.  Jag sätter det inom apostrof eftersom inget vet marknadsvärdet. Det enda i mitt tycke man kan utgå ifrån är taxeringsvärdet och ligger då utgångspriset alldeles för mycket över taxeringsvärdet kan man lita på att huset är övervärderat. Speciellt om det inte finns några spekulanter på det.
  • frökenelisabeth
    heedin skrev 2012-05-07 19:56:27 följande:
    Jag förstår dig inte alls om jag ska vara ärlig. 

    Hur kan du som säljare kunna säga exakt vad ditt hus/lägenhet är värd när det är marknaden som bestämmer?

    Som säljare kan man väl bara säga nej om det kommer in något som man tycker är ett skambud men att hålla på och sen vara arg på dem och t.o.m neka när de lägger ett högre bud är ju bara idiotiskt. Som säljare är det självklart man vill ha ut så mycket som möjligt för sitt objekt men att bli förbannad är för mig en gåta.

    Marknadsvärdet är ju alltid olika för olika personer och de personer som "skambudar" kanske inte finner huset 100% perfekt (som säljaren alltid gör) utan lägger sitt bud utifrån att de vill göra om det och göra det till sitt hus som kan kosta x antal kronor.

    Nej, jag tror bestämt att de som säger att skambud existerar är endast säljare och mäklare vilka alltid tjänar på att ett objekt säljs för mycket mer pengar än det "egentligen" är värt.  Jag sätter det inom apostrof eftersom inget vet marknadsvärdet. Det enda i mitt tycke man kan utgå ifrån är taxeringsvärdet och ligger då utgångspriset alldeles för mycket över taxeringsvärdet kan man lita på att huset är övervärderat. Speciellt om det inte finns några spekulanter på det.
    Jag ska försöka förklara.
    Vissa beteenden gjorde mig som säljare irriterad. Men det handlar framförallt om att man märker att folk försöker "luras" eller pressa en på att göra en dålig affär. 

    När jag satte min lägenhet till försäljning så blev mäklaren kontaktad av en köpare som ville komma på visning före alla andra. Det fick han lov att göra. Han lägger då ett bud 50.000 UNDER utgångspriset, med motkravet att vi skriver kontrakt samma dag - dvs de som bokat in sig på kommande visningar skulle inte ha någon chans att komma till.

    Jag svarade - via mäklare - att om han lägger sig 50.000 ÖVER så kan jag ställa in visningarna (vad får folk att tro att man ställer in visningar på ett objekt som knappt hunnit ut på hemnet, för ett pris UNDER utgångspris??). Han prutar då upp sig ett antal gånger, till sist så lägger han sig 30.000 över utgångspriset och hotar med att kolla vidare på andra lägenheter om jag inte godkänner meddetsamma. Eftersom jag hela tiden höll fast vid mitt pris så blev jag irriterad på hans aggressiva taktik. Det hade inte känts bra att sälja till honom utan att få sondera marknaden först, framförallt inte eftersom jag så tydligt upplevde att han försökte pressa mig till att ta ett snabbt beslut. Och dessutom - om man prutar upp sig själv 80.000 på ett par timmar, men vägrar de sista 20.000 så handlar det inte om vad lägenheten är värd - då kör man Blocket-principen om att man SKA pruta ner det man köper på för att kunna känna att man är nöjd.  

    Det slutade med att jag sålde till en som la ETT bud - på utgångspriset. I rena pengar förlorade jag alltså 30.000, men jag är jättenöjd med affären, med köparen och nöjd med att jag fick lov att gå ut med den på marknaden ordentligt.  

    Jag förstår dina synpunkter om att det är marknaden som bestämmer vad ett objekt är värt. Men tycker du verkligen det är en bra taktik att lägga "skambud" på något som legat ute ett par timmar och inte ens haft visning? Nu är detta ju inte fallet för ts, men det är många som gör så idag, och det tycker jag faktiskt är dålig stil.

    Man ska ju vara medveten om (vilket jag faktiskt inte själv var innan jag satte ut min lgh till försäljning) att det handlar väldigt mycket om känslor. Jag älskade min lägenhet, och att folk kommer med skambud är som att nån skulle säga till en mor att hennes barn är fula... Kanske inte logiskt, men så är det Det kan ju vara bra att vara medveten om som köpare i alla fall så att man inte bränner sina chanser, om det nu är något man verkligen vill ha.  
  • heedin

    frökenelizabeth:

    Jag kan till viss del förstå din frustration men hoppas verkligen att du inte lägger ut dina barn på blocket för försäljning. Flört

    Jag känner bara att när jag sålde min förra lägenhet så brydde jag ärligt talat inte om vem min köpare var så länge jag fick ut så mycket pengar som möjligt för den. Det är det viktigaste för mig som säljare. All kommunikation går ju via mäklaren så man slipper direkt kontakt med dessa för dig jobbiga personer. Är man skicklig som säljare och behåller sin kyla så kan man också få ut mer pengar för sitt objekt, vilket du och många andra märkt vid försäljning. Varför inte bara utnyttja det?

    Jag håller fullständigt med dig att ingen sansad säljare säljer sitt objekt när det bara varit ute ett par timmar men man får vara beredd att det är lite tjuv och rackarspel vid försäljning av hus. Så länge man håller sig inom lagens gränser så tycker jag också att det är ok och det att det är säljarens skyldighet att förbereda sig på det. Men blir man arg och irriterad så tycker jag bara att man inte förberett sig själv tillräckligt. Glad

    Jag känner i din text att du hade lite taggarna utåt vid din (senaste) försäljning. Du skriver att köparen "hotar" med att gå till andra lägenheter om han får igenom sitt bud. Jag ser det verkligen inte som ett hot. Ett hot är för mig något helt annat. Jag ser det som han först kommer med ett legitimt bud 50k under utropspris. Vem vet, många säljare vill ha en snabb försäljning utan visning och kanske är beredda att sjunka 50kkr för att slippa ha massa människor i sitt hem. Sen lägger du ett motbud, helt enligt konstens regler. Ni budar sedan fram och tillbaka till han lägger sitt sista bud. Något hot ser jag definitivt inte i det. Men det är kanske att du är lite känslomässigt engagerad i det som gör att du ser det som du gör. Att lägenheten liksom är "ditt barn". Jag lovar om du lägger de känslorna åt sidan så kommer du bli en betydligt bättre affärskvinna. Flört

    Själv tycker jag att det finns varken några bra eller dåliga taktiker när man ska köpa eller sälja ett objekt. Allting kan funka och allting kan inte funka. Det viktigaste är bara att man behåller sitt lugn så tjänar man alltid bäst på det.

  • Thedrjohn

    Det finns väl ingen gräns för hur lågt man kan gå!! Ett bud är ett bud, och är det köparens marknad så är det. Om mäklaren säjer att 2.2 vore ok skulle jag aldrig bjuda mer än 2.

  • frökenelisabeth
    heedin skrev 2012-05-07 22:49:22 följande:
    frökenelizabeth:

    Jag kan till viss del förstå din frustration men hoppas verkligen att du inte lägger ut dina barn på blocket för försäljning. Flört

    Jag känner bara att när jag sålde min förra lägenhet så brydde jag ärligt talat inte om vem min köpare var så länge jag fick ut så mycket pengar som möjligt för den. Det är det viktigaste för mig som säljare. All kommunikation går ju via mäklaren så man slipper direkt kontakt med dessa för dig jobbiga personer. Är man skicklig som säljare och behåller sin kyla så kan man också få ut mer pengar för sitt objekt, vilket du och många andra märkt vid försäljning. Varför inte bara utnyttja det?

    Jag håller fullständigt med dig att ingen sansad säljare säljer sitt objekt när det bara varit ute ett par timmar men man får vara beredd att det är lite tjuv och rackarspel vid försäljning av hus. Så länge man håller sig inom lagens gränser så tycker jag också att det är ok och det att det är säljarens skyldighet att förbereda sig på det. Men blir man arg och irriterad så tycker jag bara att man inte förberett sig själv tillräckligt. Glad

    Jag känner i din text att du hade lite taggarna utåt vid din (senaste) försäljning. Du skriver att köparen "hotar" med att gå till andra lägenheter om han får igenom sitt bud. Jag ser det verkligen inte som ett hot. Ett hot är för mig något helt annat. Jag ser det som han först kommer med ett legitimt bud 50k under utropspris. Vem vet, många säljare vill ha en snabb försäljning utan visning och kanske är beredda att sjunka 50kkr för att slippa ha massa människor i sitt hem. Sen lägger du ett motbud, helt enligt konstens regler. Ni budar sedan fram och tillbaka till han lägger sitt sista bud. Något hot ser jag definitivt inte i det. Men det är kanske att du är lite känslomässigt engagerad i det som gör att du ser det som du gör. Att lägenheten liksom är "ditt barn". Jag lovar om du lägger de känslorna åt sidan så kommer du bli en betydligt bättre affärskvinna. Flört

    Själv tycker jag att det finns varken några bra eller dåliga taktiker när man ska köpa eller sälja ett objekt. Allting kan funka och allting kan inte funka. Det viktigaste är bara att man behåller sitt lugn så tjänar man alltid bäst på det.
    Ja, det är väl det som är grejen, jag är inte någon affärskvinna, och har heller inget intresse av att bli, om jag ska vara ärlig. Finns så mycket som betyder mer än pengar.  

    Du har nog rätt i att jag inte var förberedd på rävspel, jag har gjort samma tabbe på Blocket och blivit skitless på att folk inte kör fair play som jag själv gör. Men jag vet att det finns olika åsikter även med sådana saker, bara här på FL har jag läst en hel del hetsiga trådar om huruvida man ska / inte ska pruta på Blocket. Det är inte och kommer inte bli min stil att rävspela, och jag tror att jag har det bäst med att inte hoppa på ett tåg jag inte vill åka med - och så även framöver välja bort dem som fulspelar. 

    Jag känner just att det var mitt behov av lugn och känna att jag inte blev överkörd som gjorde att jag tackade nej till budet där han krävde underskrift samma dag. För mig var det rätt beslut, men jag tjänade ju inte på det ekonomiskt.

     
Svar på tråden Lägsta bud... hur långt vågar man gå?