Inlägg från: Anonym (sanningen) |Visa alla inlägg
  • Anonym (sanningen)

    De RIKTIGA historierna bakom omhändertagande av barn (LVU), inte mammans version

    Anonym skrev 2012-03-06 17:37:12 följande:
    Det behöver inte vara något galet. Det räcker med att någon anmäler att barnet blir misshandlat allvarligt hemma så kan barnet bli akut omhändertagen under utredningstiden, för att skydda barnet mot ev. fortsatt misshandel. Vet de som råkat ut för det och varit oskyldiga och de hade en hemsk upplevelse.
    "Det behöver inte", men oftast är det ändå nått som står fel till, men att utredningen sedan visar att det inte är något "tillräckligt galet". Om jag anmälde en vän som jag vet är en jätte bra mamma för barnmisshandel och misär tror jag knappast dom skulle rycka barnet därifrån direkt.
  • Anonym (sanningen)
    Anonym skrev 2012-03-06 18:10:12 följande:
    "Soc. tyckte det var jätteviktigt med hemlagad mat för om vi köpt malet köttsoppa på affären och bageribakta bullar så ...

    Malet köttsoppa är det detsamma som pulversoppa så är det pga av att pulversoppa  inte har tillräcklig näring.
    Så du anser att det är pga halvfabrikat du har problem med soc? Eller är det en droppe i havet?
  • Anonym (sanningen)
    Anonym (Hårda nypor) skrev 2012-03-06 18:58:18 följande:
    Det är alltså viktigare att styka medhårs och hålla med än att ha kurage att säga ifrån och stå för vad man tycker. Inte konstigt att vi har en sådan rättsröta i  det här landet. Ett demokratiskt samhälle utvecklas mest när tvivelaktiga tendenser kritiseras, inte av en massa ja-sägare som åker snålskjuts på dom som vågar ryta i. Det låter på dig som att det är ett problem just för att man tar ställning mot myndighetsövergrepp, det är den retoriken som används i mindre fria nationer 
    Nej men NÅGOT är fel när soc blir inblandat, i det flesta fallet. Då får man faktiskt samarbeta!!!!
  • Anonym (sanningen)
    Tow2Mater skrev 2012-03-06 18:39:40 följande:
    Men så ska det ju inte behöva vara. Men jag misstanker det är så. Att ha olika åsikter om saker borde man kunna ha, och inte bli stämplad som samarbetsovillig.

    Har läst alla inlägg hittills, och efter en initial önskan om att kanske äntligen få se en sida av soc som jag inte sett hittills, kommer jag bara till samma slutsats som alltid tidigare - tack o lov jag inte bor i Sverige, det skulle inte vara värt risken, fast jag inte gör riktiga fel, utan bara småsaker som en del andra anser vara typ icke-Svensson, eller inte alltid helt perfekta. Jag har inte en personlighet som skulle underkasta sig soc vansinninga förslag, vare sig det handlar om en trasmattas vara eller icke vara eller hur man bakar bullar. Håller mig därför borta från Sverige tills barnen blir 18.
    Det handlar om HELHETEN, som jag skrivit innan blir INTE soc inblandat för man byter 5 min senare än vanligt, eller att du hoppar över att tvätta en dag.

    Om någon motarbetar mig och mina förslag hela tiden, en person som jag försöker hjälpa, anser jag att hon eller han icke är samarbetsvillig, JA!
  • Anonym (sanningen)
    Tow2Mater skrev 2012-03-06 19:13:21 följande:
    Skrämmande (!), om personens egna förslag är lika bra eller enbart lite mindre bra än dina eller bara olika utan betoning på "bra eller dålig".
    Hur kan det vara skrämmande att jag anser att personen motarbetar mina förslag och att de inte är "bra nog", istället för att ta sig en fundera och tänka "hmm det kanske går att göra på ett annat sätt, kanske ska pröva det och sen om mitt är bättre håller jag mig till det". Det handlar om att vara öppen för förslag och förändring. Det är väl konstaterat att många mammor inte alls förstår vad som är fel fast det uppenbarligen är det, så varför inte bara försöka ta det till sig.

    Det är som att en mamma misshandlar sitt barn som uppfostran och tycker det är helt normalt, och ABSOLUT INTE tänker lyssna på soc förslag för att hon känner sig "överkörd", att soc "ska utöva makt" och det är "sååå himla hemskt". Precis som den misshandlande mamman inte tycker hon gör fel kanske inte en mamma som på annat sätt inte ger barnet det han/hon behöver inte gör fel, fast barnet uppenbart kommer ta skada av det.
  • Anonym (sanningen)
    Tow2Mater skrev 2012-03-06 19:13:21 följande:
    Skrämmande (!), om personens egna förslag är lika bra eller enbart lite mindre bra än dina eller bara olika utan betoning på "bra eller dålig".
    Varför ska man kramp aktigt hålla sig till ENDAST sitt sätt? Det är som när barn PROMPT ska göra något och man vill visa han/hon ett bättre/lättare sätt att göra det på men de vägrar lyssna....
  • Anonym (sanningen)
    Tow2Mater skrev 2012-03-06 19:31:33 följande:
    Det är skrämmade du stämplar nån som icke samarbetsvillig bara för att de inte gillar dina förslag och säger så, om förslagen inte har nån reell inverkan till förbattring. Samarbetsvillig kan man vara genom att bemöta dina förslag med t ex konstruktiv krititik och samtidigt komma med egna som är likartade i sammanhanget. Klart man kan göra på olika sätt, det kan man med det mesta, det vet de flesta.

    En helt annan sak att prata om misshandel etc. Det ar reglerat i lag.
    Du kan ju inte veta om förslagen inte har nån reell inverkan till förbättring...!! Har jag NÅGONSTANS skrivit att jag anser att man inte är samarbetsvillig i det du beskriver??? Bemöta mina förslag med konstruktiv kritik är EN SAK, att MOTARBETA (bemöta aggressivt, ha en inställning som visar "jag vägrar lyssna, om du ens så bara säger hej tänker jag bita tillbaka, säga att mitt sätt och bara mitt sätt är det bästa för mitt barn etc.) är en annan...
  • Anonym (sanningen)
    Anonym skrev 2012-03-06 19:33:16 följande:
    Jag höll inte fast vid "mitt sätt". Jag efterfrågade stöd på soc. Jag bad om råd i hur jag skulle hantera situationer annorlunda och vad jag kunde göra bättre.

    Jag fick beröm för att jag gjorde allt enligt skolboksexemplet, av soc egna familjebehandlare. Mitt barn omhändertogs ändå.
    Precis så säger ju alla mammor jag läst om/träffat, eller så vägrar de göra en enda sak soc säger. Frågar du Kvinna A och B i min TS skulle du säkert sitta och gapa och säga "men herregud hur kan soc göra så, det är förfärligt" och tycka att socialtjänsten är svin, jag tror helt ärligt att de aldrig kommer förstå vad som är fel och absolut aldrig förstå varför barnen togs ifrån dom... Kvinna A tex har berättat hela historien för mig, och angivit att skälet för att hennes barn är omhändertaget pga en HELT annan anledning än den riktiga, och får man höra hennes anledning tror man ju att soc har agerat HELT FEL.
  • Anonym (sanningen)
    Anonym (Soc.) skrev 2012-03-06 19:26:36 följande:
    Min erfarenhet är att i de fall där det går så långt som till LVU så är det ganska vanligt att föräldrar av nån anledning får nåt tunnelseende. Nånstans i utredningen så kanske det står nåt om pulversoppa eller för många köpebullar, och förälderna har då BARA lyckats se just den biten, fast anledningen är såååå mycket mer avancerad med så enormt mycket större omsorgsbrister, men man når inte fram med det. Det blir bara den lilla lilla biten i utredningen som föräldern fokuserar på. "soc omhändertog mitt barn för att jag inte bakade egna bullar" Kanske är det en försvarsmekanism då det är förknippat med så mycket skuld och skam att man inte lyckats ge sina barn den omsorgen som behövs att man förtränger allt det andra, och bara tar in det som man orkar med att ta till sig.
    Precis så tänker jag...
  • Anonym (sanningen)
    konkelbär skrev 2012-03-06 20:25:42 följande:
    Fast i fall B måste jag säga att det är rent fruktansvärt att samhället går in och fråntar ett barn sin mamma. Vore det inte bättre att lägga resurser på att försöka få den dysfunktionella familjen att fungera bra, istället för att göra ett barn moderslöst?  Hur kan det vara bättre att bo i fosterfamilj än att få bo hos sin mamma?

    Ibland verkar det som att samhället ser på barn som små spelbrickor. Man glömmer vad som är bäst för barnet i sin kamp att straffa mindre bra personer. Mamma i fall B kanske inte är någon supermamma, men barnet får mat? kärlek?

    Vad är nästa steg? "Mamman åkte bara till badhuset med sina barn en gång om året, så socialtjänsten beslutade att omhänderta barnen!" ?
    Förstår vad du menar, men det är ju knappt så att mamman kan ge sitt barn mat eftersom hon slösar bort alla pengar. Om du såg hennes hem skulle du tro att en stökig tonåring bodde där. Hon har ingen ordentlig säng (varken till sig själv eller barnet), inget matbord, kläder kan ligga i stora högar över hela lägenheten (mer kläder än golv syns) och det diskas/städas sällan. Hon lägger hellre pengar på kläder eller skönhetsprodukter till sig själv än att köpa leksaker eller kläder till barnet som endast har 2 BEBIS leksaker. Barnet går omkring i alldeles för små kläder och det syns, byxor som ska vara långa är till under knät tex för det är från när barnet var yngre. Hon älskar sitt barn, men hon kan verkligen inte ge barnet vad det behöver i andra "kategorier". I hennes fall är jag helt ärligt tveksam på om stöd skulle få henne att skärpa sig då hon är en av de som har en negativ/aggressiv attityd till soc. Man märker att mammans och barnets relation är väldigt skadad.

    Som du kanske har kunnat läst handlar det inte om att hon inte tog barnet till badhuset...
Svar på tråden De RIKTIGA historierna bakom omhändertagande av barn (LVU), inte mammans version