De RIKTIGA historierna bakom omhändertagande av barn (LVU), inte mammans version

Jag jobbar på soc och det som inte tas upp i denna tråd är de fallen där ungdomar hamnar helt snett och föräldrarna är DESPERATA efter ett LVU på grund av att ungdomen rymmer å rymmer från varenda placering. Oftast får vi höra att vi inte gör nånting, eller det motsatta... att vi omhändertar barn på fel grunder.

Jag skulle vilja säga att inget av det stämmer. Men det är svårt att se utifrån. Vi gör jättemycket. Många söker sig också själva till oss.

I de flesta ärenden jag har haft så är människor imponerande samarbetsvilliga och ofta medvetna om sina problem trots att de är ledsna och oroliga för att de blivit anmälda. Vi försöker jobba tillsammans med familjerna så långt det går. Ibland måste man såklart gå in med tvång (LVU) när det är riktigt allvarligt och stor risk att barnet kommer att skadas. Men oftast får man till insatser och stöd på frivillig väg.

Jag är imponerad av det jag ser varje dag. Både arbetet som görs från vår sida och öppenheten och samarbetsförmågan som de flesta som kommer till oss har. I de allra flesta fall får man till jättebra lösningar. Men inte alltid... och det är de fallen ni läser om i tidningen eller på familjeliv.

Att placera och omhänderta kostar enorma summor och det är inget man bara gör på helt lösa grunder.