De RIKTIGA historierna bakom omhändertagande av barn (LVU), inte mammans version

Jag är helt ny här på forumet men måste få lägga in en liten sak:

Jag och min make har 2 gemensamma barn på under 10 år.Vi fick efter jul 2011 problem med att vi båda blev utan jobb.Klarade oss med nöd och näppe tills Februari då det inte gick längre.Maken skulle få sin första lön i slutet på Mars.I mellantiden var vi TVUNGNA att "söka nöd" hos socialan.Vi fick efter många rundor på socialan avslag för att de räknade på ett sånt sätt så att det såg ut som om vi hade överskott på varje period.1 period var på 17 dagar och en annan på 44 dagar.Direkt efter sista mötet fick vi ett telefonsamtal där en annan socialhandläggare berättade att de handläggare jag varit hos tyckte att det verkade som om våra barn for illa hos oss.Mest pga. vår dåliga ekonomi.Som vi tydligen ändå klarade oss på då vi fått avslag.Jag talade om vid första mötet ang ekonomin att min minsta son inte kunde lämnas på dagis för att INGEN kunde ta hand om honom på dagis.Jag har suttit i över 1 år dagligen på dagis och passat både mitt eget barn samt alla andra barn + att jag fått betala dagisavgift för det.Alltid olika fröknar när vi kommer på morgonen.Aldrig några fasta rutiner för barnen så att de vet från dag till dag vad som ska hända,m.m.1 dagis fröken blev förflyttad från gamla avdelningen till nya när min son blev större och skulle byta.Men hon är inte ens på nya avdelningen när vi kommer på morgonen.På grund av allt hoppande på fröknar och rutiner så är mitt barn väldigt oroligt när vi bara ens för dagis på tal.Nu har vi då beslutat att han inte ska gå på dagis överhuvudtaget eftersom jag ändå är hemmafru istället.Maken drar in tillräckligt till hela familjen.Jag har skrivit in min äldsta son på BUP för att ha honom under uppsikt då vi fått påtalan från skolan att han börjar bli lite disträ på lektionerna.Vilket vi påtalat alla år han börjat ny årskurs,att det kunde komma då vi misstänkt att han kanske var lite hyper eller nåt.
Jag sa till socialan vid ekonomimötet att vi skulle påbörja vad BUP kallar ångestbehandling om några veckor.
Jag berättade också för socialan att min minsta son tydligen valt att bli vegetarian.Vi ger honom morgonmat,middag med rikligt med både kött och grönsaker,mellis,kvällsmiddag med bra variation och sen kvällsmat.Får honom knappt att röra annat än grönsakerna.Han har precis gått en kur med järn då hans dåliga kost gav honom blodanemi.Men efter kuren är han frisk igen.Pga kuren fick han problem med att han inte kunde hålla sig med bajsandet utan det kom ibland på golvet på väg till toaletten.Detta berättade jag för socialan som skrev i sin anmälan att detta hänt pga. oro på dagis.På dagis klöktes mitt barn 1 gång när ett annat barn satt och äcklade sig med maten.Detta skrev socialan var oroande då han åt dåligt hemma också.

En massa annat skrevs också ner av socialan och används nu emot oss.I morgon ska de ha ett möte för att diskutera om det ska startas en utredning mot oss och hur vi sköter våra barn.

Våra barn har absolut aldrig behövt sakna något i livet.De har mat på bordet ALLA måltider,mer kläder i garderoben än vad jag och maken har tillsammans,har leksaker och lekrum i 3 av 6 rum i huset,har vars en dator och tv-spel att använda,är rena och har hela kläder,går i skolan som han ska,kommer ut och leker med och träffar andra barn så gott som dagligen,får hjälp av ex BUP OM det är något som behöver tas omhand,m.m.
Vad ska nu socialan blanda sig i allting för???????
Nu är vi ju oroliga över att vi ska bli av med våra barn baserat på något som socialan verkligen kommit på själva.Kan ju inte ens sova på nätterna längre.Och DET om något går väl ut över barnen.Man kan inte dölja hur mycket som helst.
Vad kommer att hända nu?
Vilka rättigheter har vi som familj?
Vad krävs för att barnen verkligen KAn bli omhändertagna?

Ge mig gärna svar som hjälper oss!!!!!

Jag gjorde det nog väldigt svårt i hela mitt inlägg med anledning just av att jagär ny i forumet och inte visste riktigt hur man ska skriva inlägg,men jag ska nog förtydliga lite: 

Det jag menade är OM jag borde vara orolig för att hamna i situationen där mina barn blir omhändertagna av socialan baserat på vad de TROR händer med barnen eller om jag kan vara lugn över att de faktiskt gör en ordentlig utredning om det verkligen ligger till så eller inte.Jag VET att vi tar otroligt bra hand om våra barn och är inte orolig över det men vet å andra sidan också om hur socialan arbetar.De är INTE ute efter att hjälpa någonstans om de inte behöver.Det vet jag av egen erfarenhet.Och det jag kan tycka det är att trots allt så är ju BUP inblandade nu på min begäran,ingen annans.Kommer socialan att invänta att vi går på BUP och sen kanske samarbeta med dem eller kommer socialan att skita i vad BUP kommer fram till och ändå göra något som blir ödesdigert för mina barn.

Sen det här med hemmafru.Visst kan det hända att vi hamnar i läget igen där maken mister jobbet men det skulle verkligen förvåna mig med anledning av vad han arbetar med nu.
Det att jag tänker gå hemma med minstingen är för att slippa utsätta honom för den press det innebär att försöka sätta honom på dagisutan att resurserna finns för att underlätta det för honom på dagis.Det är ju trots allt så att det inte är tvång på dagis i Sverige än.
Vi behövde söka hjälp på socialan 1 månad och ni ska verkligen veta att det tog emot,men jag hade verkligen inget annat val.Det är första gången någonsin som maken gått utan jobb och det gjorde han i 3 veckor efter att han tagit ut pappadagarna för minstingen.

Försök se mina inlägg som vad jag försöker göra dem till.Jag var bara orolig över om socialan kommer att skita i allt sunt förnuft idag på mötet och komma och hämta mina barn i eftermiddag??????