Tänker ända från födseln och kanske till barnet är 5 år. Undrar både om hjälp med själva barnet och kanske någon gång få hjälp med middagen eller något annat här hemma pga stressigt i vardagen med barn.
Absolut ingenting. Noll, nada, zipp.
Från mina föräldrar, har jag/vi aldrig fått någon hjälp av. Har två barn födda 1995 och 2010. Sonens farmor ställer upp än idag. Min son har handikapp och funktionshinder så han behöver stöd och hjälp i vardagen. Dotterns farm och farfar ställer upp när vi behöver det. Dottern sover hos sin farmor 1-3 nätter i månaden. Pga att jag jobbar natt och min man har 4 skift så det krockar ibland med att vi båda jobbar samtidigt..
Mina föräldrar bor för långt bort. Min svärmor har inte tålamodet barn behöver. Vilket är synd för svärfar är underbar. Men då svärmor är alldeles för hetsig och lynnig så går det inte. Sen misstänker vi att hon börjar bli dement.
Både min mamma pappa ställer upp närsom. Har även flickan styvfarmor och farfar som ställer upp när dom kan (oftast ringer dom och vill låna flickan). Sen har jag en syster,svåger och systerdotter som vi alla hjälps åt med barnen. Men de gånger jag behöver hjälp är det alltid jobbet, inget annat.
Mormor hämtar från dagis en gång i veckan och farmor passar henne en helgdag varannan vecka. Uppskattar deras hjälp så mycket och är glad att min dotter får så bra relation till dom. Har precis varit sjukskriven pga jobbig graviditet och då var det vissa dagar jag inte kunde ta mig ur sängen för att hämta dottern på dagis 600 m bort och då kunde jag ringa mamma som körde 40 min för att hämta henne och sedan sköta om oss båda tills min sambo kom hem från jobbet. Hon hjälper även till ibland när dottern är sjuk och vi båda har saker på jobbet som är svåra att skjuta upp. Kanske bör nämnas att hon är pensionär. Men det går ju såklart åt andra hållet också. Min sambo åker till mina föräldrar om de behöver hjälp att bära något tungt tex och jag har spenderat många dagar med min mamma för att åka runt och vara smakråd till möbelinköp och kakel till renoveringar och liknande.
Inget alls.
Mina föräldrar är döda sen 14 år tillbaka och makens pappa + hans sambo skulle inte orka vara barnvakt till livliga Hedda.
Inte nåt från någon. Min pappa gick bort när jag var tonårig och min mamma bor i Småland (vi i Sthlm), ses bara några få ggr per år men då myser vi ju så klart så mycket vi kan :) men nu har hon planer att flytta upp.
Från sambons sida så är hans mamma borta också tyvärr. Och pappan har han ingen bra kontakt med pga olika omständigheter. Så inget där.
Våra barn är 7 år, 6 år, 3 år och en bebis i magen.
blogg.mama.nu/ceciliasvensson/
Vi har i princip bara min mamma som kan hjälpa till och det gör hon när hon kan. Hon har dock sådan värk att man inte kan ge henne vilka uppdrag som helst. Men hon kommer hem till oss om vi måste göra något. Önskar att vi hade fler runt oss som kunde hjälpa till och ska försöka bygga upp bättre nätverk nu när tvåan är på g. Vänner finns, men inte givet att de ska vara barnvakter. Alla har ju sitt... Igår var dottern hos en grannkompis (de är tre) vilket ju betyder mycket. Och mamman sa att om jag får en kinkig bebis går det bra att skicka över den stora i sommar. Uppskattar detta väldigt mycket!
När vi behöver det. Varierar väldigt mycket. Bor 500m från mina föräldrar så det är en fördel. Mormor hämtar på dagis någon/ några ggr/ mån. Ibland på helger om det krockar med jobb för oss båda.
Det är nog ganska olika hur mycket hjälp man får och av vilka.
Själv har tyvär min mamma inte passat/ umgåtts med min lilla mycket alls.. dock så vill hon hjälpa till massor med min 19 åriga syster som klarar sig utmärkt med sin sambo?
Kanske känner hon att hon har gjort sitt och ja jag vet inte.. jag och min syster är förvånade över det, men så är det i alla fall. Morfar finns ingen.
Jag har vänner som har barn i samma ålder vilket har gjort saken lättare, vi hjälps åt när det behövs :)
Nu i veckan hade jag 5 barn varav ett är mitt egna :) Barn är underbara och det är så galet mysigt att ha många runtomkring sig <3
Dag mamma nästa kanske ;D
När som helst, bara vi ber om det! Vi är otroligt bortskämda med det även om vi sällan utnyttjar hjälpen 
mormor hjälper till rätt mycket, finns där för dom o mig.
Farmor o morfar därimot är ur usla 
farmor sänder tex mig ett sms med deras påskägg...men dom har inte fått dom o kommer antagligen inte få dom.
hon lovade min 5 åriga dotter bio i julas..har inte blivit av.
URK!..
Nästan ingenting, tyvärr. Bor långt ifrån mor- och farföräldrar. Någon enstaka gång kommer min mamma till undsättning när mannen är på jobbresa och det frontalkrockar med mitt arbete. Annars är det fix, trix, andan i halsen och supersnabba ben som gäller
Saknar verkligen min mamma och liiiiite liiiite avlastning...
Dottern är bara 3½ månad men mina föräldrar har hittills hjälp till en hel del. Vi bor nära varandra och ses nästan varje dag. Tror och hoppas att dom kommer vara lika engagerade i hennes liv i framtiden också 