Ärliga nätdejtingstråden!

Oj, vad många sidor det är här. Eftersom jag inte har tid att läsa igenom alla, så ställer jag min fråga här och hoppas på några svar.
Finns det några bra gratis dejtingsajter? Gick in på match.com men där måste man betala och det vill jag inte än. Jag vill bara prova litet till att börja med. Har goglat på några sajtnamn och har läst att det finns lurendrejeri på några. Man får träffar för att man ska lockas av fejkade intresseanmälningar för att betala för att kontakta eller bli kontaktad, men sedan uteblir svar.
Vill mest träffa litet nytt folk och flirta/sexa litet.

Sedan har jag läst om Citypolarna.se och Aktivitetssidan.se. Är det något att vara med på om man vill träffa människor för eventuell dejt?

Tacksam för svar.

Seriöst, spelar det verkligen ingen roll vilken man väljer? Jag funderar på match.com, Happy Pancake, e-darling och Mötesplatsen. Kan någon berätta om sina erfarenheter av dessa?

Ja. Det kan vara intressant också.

Haha...nja...
Okej, anonym (tomt) är kanske lite väl bitter och har troligen haft väldig otur, jag tror absolut inte att en majoritet av tjejerna är såna.

Men visst, han är inte helt ute och cyklar, han har en liten poäng och även om jag inte tror att det är riktigt så många som han beskriver, så finns det en hel del som stämmer in i hans analys.

Men om man som man sållar ganska hårt, hittar man en hel del guldkorn, det har jag gjort, sen att vi av olika anledningar inte valt att bli ett seriöst par, det är en annan femma.

Och ryskor!!! Faktiskt försökt men det fungerar inte alls, det är HELT olika preferenser på hur livet bör vara - de jag träffat har varit (till och med för mig) sanslöst materialistiska - om du inte har en fet bil (porche, BMW, stor SUV e.d ), schyrrebyrre kåk med läckert läge och gott om kosing, glöm det

Det är otroligt vilken skillnad det är. Jag är kille och ser helt ok ut. Jag har varierat min presentation på väldigt många sätt för att prova olika strategier.

Får svar på ungefär 1 brev av 50 och sällan ett andra svar efter det första vilket gör att jag inte längre tycker det är värt ansträngningen och har slutat med nätdejting. Framförallt är det självdestruktivt att systematiskt utsätta sig för att bli ratad.

Nej, det är klart att vi grabbar övervärderar oss själva också - Men, om jag tittar på min omgivning i min ålder, så kan jag se att, ja, jag har hår (gråsprängt) och ja, jag har en _liten_ kagge så redan där ligger jag på plus

Tror du missförstod - jag menar, att även om hon är fotomodell med dold bild, så är det ju inte säker att det är den typen snygg som just jag faller för.

En intetsägende presentation går ju bort direkt

"Jag gillar att träna och tycker om att resa. Ett glas vin på en restaurant är trevligt och jag kan lika gärna mysa i soffan med en bra film" - Jupp, 95% av befolkningen (iaf om man skall döma av nätdejtingsiterna ) har precis beskrivits...

De borde lägga in en defaultbeskrivning som såg ut just så för de som inte orkar skriva något

Hur skulle ni ta det om ni fick reda på att den som ni dejtar har haft flera depressioner? Spelar det någon roll, blir ni besvikna och vill sluta träffas? I vilket stadium vill ni få informationen? Är det ens information som man vill ha eller känner man sig lurad om man inte fått den och personen sedan blir deprimerad?

Precis!

Känner dessutom flera som har det omvända problemet, att de ser bra ut men inte är hälften så bra på att ragga när lite djupare snack kommer in i bilden.
Tror att världarna kompletterar varandra.

haha, du har sååå fel!! De som inte klarar av att ragga irl kan göra det med framgång på datingsidor. För blyga som går aldrig på fester och krogen kan internetdating funka alldeles utmärkt. Man kan ta det i lugn och ro i sin egen takt, det är lättare att öppna sig genom att skriva först och visa sina bästa sidor än att försöka överrösta musik i någon bullrig miljö med berusade människor.

Jag är en av dem som tyckt att man åtminstone kan svara tack men nej tack. Att det lika gärna kan skickas ut en standardmail.
Jag tycker fortfarande att det är jäkligt ohyfsat att inte ens säga nej tack om man märker att någon ansträngt sig lite extra.
Men nu kommer nästa fenomen, att många inte ens läser brevet man skriver.

Sen klagar tjejerna på att 95% av männen skriver oneliners och korta tråkiga brev...men det är väl inte så konstigt?

Numera har jag accepterat att det funkar så på nätet, att tjejerna struntar i att svara även om man skriver lite kreativt.
Jag tycker inte om det men accepterar det.
Dessutom har jag anpassat  mig och skriver endast i undantagsfall längre än tre-fyra rader. En direkt effekt av tjejernas oengagemang faktiskt.

Så idag är jag inte lika rabiat i frågan, gör som du vill skulle jag säga...men jag tror att det uppskattas om du skickar ett tack men nej tack. Skulle kunna vara ett standardsvar: "Tack för att du valde att skriva till mig men jag skriver redan med flera och känner att det är tillräckligt." Eller "Tack för ditt brev men jag är tyvärr inte intresserad".

Men som sagt, gör som du vill, bara du inte är otrevlig.

Jag har en teori om att många (inte alla, det har jag lärt mig) tjejer drabbas av överflödets förbannelse på nätet. De kan hela tiden välja mellan flera olika och klarar inte av det. Det blir att de hela tiden är på jakt efter någon som är lite snyggare, lite coolare, liiiite bättre. Och i längden tror jag att många av dem tjejerna får svårt att hitta någon på riktigt, det blir mest en massa smådejtande eller hyfsat korta relationer (max något år) stup i kvarten.

Samma gäller givetvis för killar men jag tror att det är betydligt färre som har samma "möjlighet" eftersom män är kraftigt överrepresenterade på sajterna.