Ärliga nätdejtingstråden!

Jag är inne på Ernst Hugos linje. Fast ännu mer extrem kanske. Så fort jag känner mig trygg med snubben, vilket brukar vara ganska snabbt, älskar jag att höra om exen (brukar vara plural i min ålder) och det ger en bra ingång till vad personen vill förbättra med mig. Och så kan jag vara lika frikostig. Brukar dra öronen åt mig om personen antingen helt brutit all kontakt med exet eller har ett ansträngt förhållande till henne. Det är jobbigt om det blir en stor sak av "exet". Har varit med om det också. Men då har det berott på att vi gick in i ett förhållande alldeles för tätt inpå efter att de gjort slut. Den gången det hände senast accepterade jag att han fortfarande inte "kommit över" sitt ex. Vad var våra tre veckor ihop jämfört med deras sex år?  På det temat höll jag århundradets mognaste tal, som fick exet att blekna, helt utan smutskastning eller fula knep. Eller mognaste. Nä. Men retoriskt, lite Almedalsveckan fast i sängkammaren. "Hur ska vår korta tid ihop kunna mäta sig mot..." och "det ska du inte känna skuld för, klart att du älskar henne fortfarande" "men du och jag har framtiden för oss...blablabla".

Jag kan verkligen smöra, om jag vill. Men i det fallet hade jag bestämt mig för att det var "vi". Och tönka sig, därefter bleknade exet kvickt, haha.

Nu har jag läst ikapp lite.

Sant. Men det finns undantag, varav jag är ett gott exempel. Stack ensam ut i världen som tonåring och jobbat i fem världsdelar i många år, polyglott och något av ett socialt geni pga ständigt ombyte av miljöer, språk och folk.

Meeeeen. Jag är inte ödmjuk nog, och det är ett minus om man är tjej. Alltid är det nåt, liksom. Man kvalar på äventyrligheten (när den nu var på tapeten) och bräcker vem som helst på den biten, men då kommer det nåt annat, som sagt.

Alternativt får man män på kroken som skriver "Härligt, du verkar vara en äventyrslysten tjej som kan ta för dig. Jag vill gärna ha ett äventyr med dig. Go du verkar."

Och jag kan inte projicera ett äventyr med nån på en datingsida som skriver att den är äventyrlig medan hela presentationen skvallrar om det motsatta. Äventyrlig i den bemärkelsen hintar dessutom att det är en ganska medeltrist typ som vill ligga på direkten, och som på nåt vänster får det till att en tjej som arbetat ute i världen är mer lättövertalad än nån som är yngre och bara bott i Småstaden med hund och katt i 25 år.

Det är lite som att skriva att man är rolig, som nämndes. Man fattar undertexter. Man behöver inte skriva ut allt. Det är kul att knäcka koderna.

Tycker tvärtemot de flesta att problemet med nätet är: så många underbara män, så lite tid.

Tycker jag med - reserverad osv. I träpanelen och belysningen läser jag in = mindre ort. Hobbyrum i en mindre ort.
Så om det stämmer, låt det vara så!

Om du däremot känner att ojdå, jag som lever storstadsliv och i själva verket jobbar som DJ på en klubb vid stureplan eller är börsmäklare eller är skolkurator och dagligen träffar massor av folk och jobbar häcken av mig, OCH det är det du vill få fram snabbt - ja då är din utvalda bild inte lämplig.

Men att vara reserverad i sig är inget dåligt som måste döljas.

Opcode, svårt att prata med dig här. Undrar hur det skulle vara på en datingssite. Rena skräckuplevelsen? Haha.

Tror det är humorn som är vattendelaren i skrift. Träpanelen var ju komiskt, tycker jag, då. Men då svarade du i hyfsat tung stil, lite defensivt. Och med en omöjligt slutsats: Någon säger att träpanelskortet gav henne intryck av ett hobbyrum på en mindre ort - jag är inte intresserad av tjejer som är ute efter pengar.

Ciao, liksom.