Isnogood skrev 2013-02-02 19:12:13 följande:
Tro mig, jag vet hur det är att känna sig misslyckad...
Jag menade med öppet sinne, på det sättet att kanske lätta på sina krav, inte se andra lika nitiskt osv.
-I bland så kanske vi har större krav, än vad som egentligen är realistiskt, menar absolut inte att man är mindre värd på något sätt, än vad man själv tror och hoppas. Menar mer att vi ibland bygger upp våra kravmuras så rustika och ogenträngliga att vi inte kan se vad som finns där, precis på andra sidan, hur vackert och perfekt det än skulle kunna vara.
Vi målar upp en inre bild, om hur saker o ting skall se ut, vi har våra listor på önskemål och vad vi väljer bort.
-Men, kanske kanske, borde vi lätta lite på dessa, ställa dörren på glänt och släppa iin vårljuset, leva lite "farligare" genom att inte ha lika många säkerhetslås.
-Kanske är det även så, att samma ord, kan för andra tolkas på annat sätt, och vi då går miste om dem...
Man skall aldrig ge upp sina hopp och drömmar, men kanske lätta på sina krav, för att uppnå dem.
Jag förstår vad du säger men just där kan jag personligen inte se att jag har några problem. Visst är jag selektiv i vilka jag kontaktar men jag skulle inte se mig som kräsen. Det räcker att jag hittar någonting som jag kan fundera vidare på (gäller dock ej bilder). Brukar titta runt några gånger och sedan maila om jag har kommit på någonting vettigt att skriva under tiden.
Det blir ju ändå ett 10-tal jag kan kontakta en dag då jag känner att jag orkar vilket iofs inte är så ofta numera, men max brukar jag få ungefär ett svar som sedan blir till ingenting efter nästa ordväxling.
Det jag fastnar för brukar vara söta, kreativa, nördiga tjejer. Och det finns ganska många såna... Men de uppenbarligen är svåra att nå fram till