Jo, det var jättejobbigt de första nätterna utan. Men då var han ju ganska stor, dvs 8 månader (5 månader korrigerad ålder) så det var verkligen dags att sluta med det. Han mår bra nu och jag vet inte hur stort behov vi hade av larmet egentligen!? Dvs vi gjorde sömntest som han klarade ganska bra, men de ville ändå skicka hem oss med larm och jag fick då känslan av att det var "för säkerhets skull". men jag var glad över larmet.
De verkar ha en annan inställning till larm i Belgien. Och det larm som vi fick hade som sagt två elektroder fastsatta med tejp på varsin sida om bröstkorgen/sidan och tunna tunna sladdar som gick ut i en länge sladd och till larmet. Det falsklarmade aldrig vad jag vet men kunde förstås larma om en elektrod lossnade, men det gjorde dom inte ofta.
Jag kände mig väldigt trygg med larmet. Vid två tillfällen larmade det, på fem månader, och jag spratt till och ruskade i sonen som andades/började andas. Jag vet än idag inte om det var apnéer vid de tillfällena eller om det var glapp i elektroderna. Men för mig spelar det ingen roll, jag kände mig trygg i alla fall.
Vi behövde aldrig åka till sjukhus. Ärligt talat så begriper jag mig inte på dem som säger att larm "inte spelar roll". För hittills har inget barn dött av apné med larm installerat och på neo används det ju till alla. Och så snart d elarmar så springer sköterskorna dit och så börjar barnen andas igen. Och visst, många skulle säkert börja andas oavsett, men en del skulle inte det.
Och eftersom det larmar redan efter 20 sekunder så finns ju gott om tid att "väcka" bebisen. Det är sannerligen en livförsäkring tycker jag. :)