min sambos barn far illa (långt)
Vet inte riktigt hur jag ska börja...
Börjar med lite kort info:
Min sambo och jag bor ihop sedan 3 år tillbaka. Jag har en son sedan tidigare på 8 år och tillsammans med sambon har vi en gemensam dotter på 1 år. Min sambo arbetar och jag läser sociologi på högskolan och vi har god ekonomi och hade nog varit lyckliga om det inte vore för hans ex.
Min sambo har 2 barn med henne(5,6 år). Mamman och han separerade 2 år innan jag kom in i bilden. Efter att de separerade så har mamman flyttat mellan diverse killar 5 ggr, flyttar inom en månad nu IGEN!! suck och stackars barn. Mamman har gjort 2 självmordsförsök, även detta innan jag kom in i bilden, har alkoholproblem och har nyligen blivit diagnostiserad manodepressiv. Hon stämde!? min sambo på vårdnaden i samband med att han och jag flyttade ihop. Det kom upp i domstol som bedömde mamman som psykiskt instabil och att hon inte var lämplig som boendeförälder. Min sambo hade således vårdnaden och boendet när vi blev tillsammans och mamman började efter ett tag att träffa barnen varannan helg. Under denna tid hotade hon min sambo på telefon, skickade en väninna att mordhota mig!?, skrev brev, gjorde falska anklagelser mot oss hos socialen som naturligtvis la ner direkt då mamman som sagt inte uppfattas som särskilt trovärdig.Hon ringde och terroriserade oss, kom med massa påhopp om min sambo.Min sambo brydde sig inte om att besvara henne, då det bara blir värre när man pratar emot. Hon verkade skita i barnen och brydde sig enbart om att försöka förnedra oss så mycket som möjligt.
Vi började efter ett tag tro att hon eventuellt skulle lugna sig om vi började samarbeta med henne, alltså låta henne träffa barnen mer. SÅÅÅ FEEEL vi hade...
Efter ett år så började barnen bo hos henne varannan vecka och efter diverse obefogade stämningar, anklagelser m.m så orkade min sambo inte mer utan gav henne vårdnaden. Rätt eller fel, så orkade han inte längre utan hoppades att hon skulle lugna sig nu när hon fått tillbaka sina barn. SÅ FEL åter igen.
Mamman har nu riktat in sig på mig, hon trakasserar mig på f.b genom gemensamma sidor, hon kommer med påståenden som hon påstår sig att barnen berättat om oss. Allt är naturligtvis lögner och det hade både jag och min sambo kunnat leva med, men nu vänder hon barnen mot oss och försöker få dem att tappa förtroendet för deras pappa.
Mamman är arbetslös och sjukskriven så hon har alltså 24 timmar om dygnet på sig att göra det här. Jag och min sambo stressar sönder oss för att hinna med allt i livet, samtidigt som vi har henne flåsandes i nacken. Hon har som sagt en diagnos för hon gör och säger saker som inte är riktigt kloka och det spelar ingen roll om socialen, familjerätten m.m. säger åt henne att det är fel. Hon tar inte till sig det helt enkelt.
Barnen är såklart sönderstressade, barnen beter sig mkt konstigt på olika sett som jag inte vill skriva om och har dessutom sedan hon fick boendet blivit kraftigt överviktiga.
Vet inte längre vad vi ska göra. Ska barn verkligen behöva växa upp med en sådan mamma? Har bokat ett möte med socialen nästa vecka och hoppas då förhoppningsvis att de kommer lyssna....
