Vi som snart är gravida efter utredning i Aten!
Jag har ställt massor av liknande frågor som er andra och även delat med mig av vår historia. Men, föga förvånande, har inte en enda fråga "besvarats".
Har även mejlat P4 Sjuhärad.
Jag har ställt massor av liknande frågor som er andra och även delat med mig av vår historia. Men, föga förvånande, har inte en enda fråga "besvarats".
Har även mejlat P4 Sjuhärad.
Haha, nu fick jag svar på en av frågorna... och han anser alltså att det är slumpen som gjorde att vi fick vår som på naturlig väg (efter påbörjad immunologisk behandling) efter mängder av misslyckade IVF-försök och missfall.
Alltså, han kan ju inte vara på riktigt!
Jag har både progesteron och utrogestan hemma. Tror progesteronet går ut nu i maj eller juni, medan utrogestanet håller tills nästa år nån gång. Skicka PM om någon behöver.
Känns onödigt att kasta om det kan komma till nytta!
Tittar in och önskar alla er som fortfarande kämpar all lycka!
Är det någon som vill ha mitt exemplar av "Is your body baby friendly" så skicka ett meddelande här på FL, så postar jag den.
Kram!
Jag vill också återigen, med hälsningar och efter överenskommelse med Marie, öppet här publicera att vi vid behov av sättning av Intralipiddropp, samt eventuella Neupogensköljningar i livmoder innan transfer, kan vända sig till henne hos www.fertilitetplus.se. (De gör även inseminationer.)
Alltså ingen information vi längre behöver inboxa om. Avstämt med Marie flera ggr, senast idag (efter IL nr 15). Hon bad mig tydliggöra det. Det är inga konstigheter, som hon säger. Fantastiska kvinna, måste jag också lägga till.
Marie har själv också kontaktat Falun respektive Dr D och presenterat sig och vad hon kan hjälpa till med.
Varsågoda att kontakta henne.
Läst ikapp december och OJ vad här händer saker. Så glad för alla som lyckats men känner med alla där lyckan vänt och de som ännu kämpar.
Min graviditet har gått lite lägre nu, även om oron hela tiden byter skepnad. Från oro för att misslyckas, till oro för missfall, till för tidig födsel till nu - att de ska dö i livmodern. Går idag in i vecka 24 men vägen hit var inte gupp fri.
Hade en blödning i vecka 8 ca med hematom som följd. Då var även ett embryo aningens mindre än det anda och IVF-läkaren dömde ut det och sa du kommer blöda ut hematomet och kanske dukar denna tvilling under. Innan hade gyn-akuten dödförkarat det embryot. Men i vecka 10 skrevs vi ut ifrån IVF med ett grattis till tvillinggraviditeten, båda följde sin kurva.
Jag hade inga symtom i början eller ätare sagt jag förnekade dem. Men illa mådde jag absolut inte, det kom först i vecka 16. Hjärnan kan spöka för oss. Efter varje bra kontroll känner jag mig mer gravid för att sen tvivla.
I vecka 20 ca fick jag en plötslig blödning igen, helt knäckt. Jag som var så nära. Eftersom att jag var ute på landet och har en moderkaka som ligger för livmodermunnen så ringde jag 112och de skickade ambulans samt helikoptertransport. Hela gynakuten stod redo och slet av mig kläderna. Då blev jag inlagd med sängläge och blodstoppande. Men allt såg bra ut.
Ja har valt att inte följa hcg eller ta immunprover. Allt som kontrolleras är min sköldkörtel och den är lugn inkl antikropparna som numera är omätbara, vilket de aldrig varit innan. Jag har tagit dropp, pred och innohep fram till ca vecka 18. Jag har nu kvar en del om någon är nyfiken.
Just nu ser det bra ut men oron släpper aldrig ...