Vi som snart är gravida efter utredning i Aten!
Skogsbruden: Jag hade också en svettig natt precis i början av graviditeten och det gick bra ändå. Men maila dr D!
Skogsbruden: Jag hade också en svettig natt precis i början av graviditeten och det gick bra ändå. Men maila dr D!
Grattis Skogsbruden! När jag gick på Svenska tvillingklubbens föräldrautbildning i höstas så frågade kursledaren om många haft blödningar under graviditeten. Typ hälften räckte upp handen och då sa hon att det kan ha varit trillingar från början där en då inte fortsatt att utvecklas. (Samtliga såg närmast skräckslaget på varandra vid tanken...
Med tanke på att hon ens nämnde det så kan det ju inte vara så ovanligt som det låter (även om alla blödningar så klart inte berott på det), och då borde det ju vara ännu vanligare att en graviditet börjar som tvillingar men resulterar i en "enling". Med andra ord är det du är med om förmodligen ganska vanligt, och då borde det ju inte finnas några hinder för en normal graviditet i övrigt?
Håller hur som helst tummarna allt vad jag orkar både för dig och för alla er andra som är på gång i Aten och med andra behandlingar! Så härligt att det plussas lite här igen - hoppas, hoppas det blir fler!
Lycka till alla Atentjejer, nu håller jag tummar så knogarna vitnar!
Che: Vet att du egentligen frågade TWH men jag kan iaf svara på Fragminfrågan - jag tog Fragmin fram till ett dygn före mitt snitt (planerat), men uppehåll dygnet innan eftersom det är blodförtunnande och det inte är bra att ta det innan en operation. Sen fick jag fortsätta ta sprutorna en vecka efter snittet för att förhindra blodproppar. Jag gick också på spec-MVC, vilket för mig var en kombo av alla mediciner och för att jag väntade tvillingar vilket i sig kan vara en riskgraviditet.
Jag TROR att min BM kollade GBS, i alla fall topsade hon mig ungefär mitt i graviditeten. De senaste dagarnas diskussion här har gjort mig nyfiken, ska kolla om jag har kvar testresultatet hemma.
Min BM sa om topsningen att det var något som man måste testa i förväg så att de vid förlossningen kan se att man inte bär på en viss bakterie - antar att det handlar om just multiresistenta bakterier. Däremot tänkte jag att de kanske kollar GBS samtidigt?
Om någon här inte har skaffat Dr Beers bok Is your body baby-friendly? än och vill ha den, inboxa mig namn och adress så kan jag skicka den helt utan kostnad. Den har ju liksom tjänat sitt syfte hos mig redan - om en vecka fyller tvillingarna fem månader - så jag låter den mer än gärna gå i arv till någon!
Snart lycklig: Ja, jag kan inte fatta att det gått så vansinnigt fort, det känns ju som att jag var i Aten alldeles nyss! Fint att du skriver pojken och flickan - de är väldigt olika både till utseende och personlighet så det känns faktiskt lite skumt för mig också att skriva "tvillingarna" om dem. Och tack för fin hälsning, jag följer ju er alla och håller tummarna att mina två får sällskap i Atenbebisklubben. Kram!
Nu hade jag ju den ofattbara turen att lyckas med Dr Ds hjälp, men det tog 4,5 år av hemmaförsök, IVFer och frysförsök (inklusive ett misslyckat Dr D-assisterat frysförsök) innan vi nådde dit. Vi hade också börjat misströsta, framför allt för att det inte kändes rimligt att så många färsk- och frysförsök, samtliga med helt perfekta embryon, skulle ha misslyckats bara pga "otur", vilket var den enda förklaring vi fick här hemma. Jag har flera gånger jämfört det med att ha glömt sin bankomatkod - det spelar ingen roll om man har tre (eller i vårt fall fler) försök, har man fel kod så har man och det är lönlöst att fortsätta försöka på samma sätt gång efter gång i så fall. Men det var det läkarna här tyckte, att allt bara handlade om "rätt" embryo och vi hade ju fler i frysen så det var bara att fortsätta stoppa tillbaka dem. Och så var det ju inte.
Det som hjälpte mig under de här åren var två saker: 1) att vi inte lät jakten på barn ta
över våra liv. De här 4,5 åren har varit mer än ägglossningsstickor och läkartider, vi har också rest, startat företag, bytt jobb osv. Nu har vi ju haft turen att klara oss på landstingsförsök så vi har inte behövt spara pengarna till IVF:er vilket så klart underlättat, men oavsett det så tror jag att vår relation klarat sig så pass bra för att vi fortsatte leva och förverkliga andra drömmar även i skuggan av barnlösheten. 2) Vi ställde oss tidigt i adoptionskö parallellt eftersom maken är äldre än mig (39 när vi ställde oss i kön), just för att som Angla skrev inte vänta tills det blivit försent. Att veta att vi hade den backupplanen hjälpte mig mycket, oavsett om det i slutänden hade känts rätt eller inte med adoption.
När jag läser om era kamper så känner jag att jag haft tur som har en sån "lindrig" variant av immunproblematik att Dr D snabbt fick ordning på den. Samtidigt var det ju ändå tillräckligt för att förhindra en lyckad graviditet under alla dessa år (bankomatkoden igen), så ibland spelar det ju ingen roll hur lindrigt felet är - utan rätt hjälp så kommer det aldrig att funka. Och det gäller ju även åt andra hållet - med rätt hjälp så spelar det ingen roll hur komplicerat felet är, det kan funka ändå.
Vad vill jag säga med det här mastodontinlägget egentligen? Jag vet inte riktigt. Mer än att (som jag skrivit förut) ni bara själva vet när det är dags att ge upp, men att så länge ni gör framsteg, får veta mer om vad problematiken består i och testar behandlingar som kan hjälpa, så hoppas jag att ni orkar fortsätta. Det tar ohyggligt mycket på krafterna, men det finns ju någon form av biologisk deadline (som dessutom ligger senare än man kan tro!) och innan den har passerats så finns det alltid hopp. Så fort ni lyckas (vilket jag innerligt hoppas att ni alla gör!) så kommer alla år av kamp att vara som bortblåsta.
Stor kram till er alla.
RobSab: Misstänker att det är försent nu eftersom det verkar ha varit beställningsvara, men jag tror tyvärr det hade varit bättre att köpa många påsar med 100 ml. Det går (vad jag vet) inte att spara resterna från påbörjade påsar utan när du fått din dos så slängs resten. Jag skulle nästan alltid få 180 ml enligt Dr D, och tyckte själv att det var synd att det inte gick att spara resterande 70 ml i varje påse - dyra droppar. Om du kan skulle jag därför byta till 100 ml-påsar, då behöver du förmodligen två per dropptillfälle och slipper kasta så mycket.
Stort grattis TWH och välkommen lille Viktor - du är minst sagt efterlängtad!
Beklagar så hemskt mycket Lully att det inte gick vägen den här gången, stor kram!