lill111 - Det enda sättet jag hört om att få hjälp med blodprov, dropp och droppsättning på högkostnadskortet är att hitta en välvillig svensk läkare som vill skriva ut blodprovsremisser, recept och ordination. Jag känner tyvärr inte till nån sån, men den som gör det får gärna tipsa.
Jag förstår sambandet mellan tillgång och eftergråga men håller med att vi alla har samma medicinska behov och borde få samma hjälp oberoende vem som hjälper oss. Har man hela sitt liv jobbat, betalat skatt och inte varit sjuk eller vabbat en enda dag så borde vara det minsta man kunde få hjälp med. Nåja nu blir det politiskt diskussion men nånstans tycker jag att detta är orättvist....
nu har min kära mens behagat komma, 1v sen så jag ska till Marie för dropp i helgen. Tar hon mer under helger? Har mailat Dr D angående intyg som jag kan visa vc så vi får se. Så trött på allt pysslande och donande som blir nu men taggat att vi ska sätta igång...
Jag har en fråga om träning och graviditet. Jag vet ju att man i vanliga fall kan träna på i princip som vanligt i en tidig graviditet. Jag är van vid att träna och har gjort det i hela mitt liv och mår rätt uselt när jag inte kan göra det. Jag tror det kommer bli psykiskt jobbigt för mig att enbart få ta promenader under en graviditet, gå från 4-6 pass träning till noll är en stor omställning, b la får jag lite för mycket tid att tänka..... Det jag skulle vilja fortsätta med är styrketräning (inte tungt utan lättare vikter och fler repetitioner samt inga magövningar) och simning. Jag gör lite annat oxå men det kan jag ta paus i utan problem.
Hur tänker ni kring träning, graviditet och immunologi (tänker att vi alla egentligen har en riskgraviditet)?
Min första graviditet tränade jag på nästan som vanligt, fast med lite lättare vikter. Men, jag började blöda och fick mitt första missfall i vecka 8 efter ett gympass, så om jag blir gravid igen kommer jag inte att våga träna alls. Även om det kanske inte berodde på det... Kommer inte våga ha sex heller, eftersom mitt andra missfall startade med det, i vecka 11... Better safe than sorry gäller i mitt fall med.
Äntligen görs en studie om PGS (något som redan används framgångsrikt utomlands, Sverige är verkligen långt efter...)
Stämmer detta på er?
Då kan ett deltagande i vår forskningsstudie med kromosomanalys av embryon
(s k preimplanatation genetic screening ? PGS) vara ett alternativ.
www.ivfkliniken.se/falun/
fertilitetscentrum.se/goteborg/forskning/pgs-studien/
Minaimaginärabarn - förstår att blod (oavsett om det är rött, rosa eller brunt) gör dig nervös, men det behöver absolut inte betyda något! Jag plussade för ca 4v sen, hade sedan ett ul för två veckor sen o får då höra att det inte finns något där. Bestämmer ändå att fortsätta med mediciner till nästa kontroll-ul 1,5v senare, men får tre blödningar där emellan (en så rann det) och jag känner att det inte är nån ide att pina på med mediciner när jag blir så darrig av kortisonet. Har sedan ul, mest för att bekräfta mitt MA tänker ju jag, men man hittar då ett foster i rätt storlek och med pickande hjärta! Helt otroligt, och fast jag inte alls känner mig lugn än så var det ju bara en fantastisk nyhet. Så ge inte upp fast du blöder lite!
Hej!
Jag undrar vad ni får för biverkningar av kortisonet? Jag har svårt att andas ibland och känner svag till medelstark ångest. Måste liksom lägga mig ner och andas lungt ner i magen och slappna av för att det inte skall bli ännu värre. Det är väldigt obehagligt!
Missne - Men om du åker till Nyköping och tar prover på Werlabs där som du gjorde förra graviditeten borde det väl gå snabbare? De har väl eget labb där?