Vi som snart är gravida efter utredning i Aten!

Igen, det skulle vara hjärtan......

Då är vi två! Ligger nu hemma på sängen under en varm filt och väntar på telefonsamtalet. Säger som du, alla ni som hoppas och håller tummarna för oss, ni är bäst! Denna väntan är inte helt lätt. Efter åratal av försök och nu kanske vara lite närmare målet, men ändå ännu inte säkert veta, det tar andan ur en........... Kram.

Solkattan, härligt med en frågvis son! ;)

Förresten Solkattan, hinner du få svar idag, när du tar blodprovet så sent på dagen? Jag vågade inte annat än att ta det tidigt, men Nojjar mig då för att resultatet kanske skulle bli bättre om jag tagit den lite senare. Du hör ju, jag låter inte vid mina sinnes fulla bruk...... Jag förlåter mig för det idag......

Hur mkt kostar det med remisser hos M?

HCG gått ner till 7. Bara gråter. Detta var min chans.

Så här sa min mamma när jag ringde och berättade, hon har vetat om att jag fått ett positivt besked: Först var hon bara tyst, sa inte någonting. Sedan sa hon åt mig att sluta gråta, och du måste väl ha gråtit klart för det här nu, du kan väl inte ha några tårar kvar. Hon menar att alla år av barnlöshet och kämpande sida vid sida med min tvillingsyster utan resultat och många många tårar under tiden. Så jag får inte ens gråta och vara ledsen när jag äntligen, första gången i mitt liv blivit gravid och sedan får besked om att det tyvärr inte går vägen....... Sedan uttryckte hon som att kasta in de sista nu även om du inte tror på det, då det blir klart någon gång. Typ så, en sammanfattning. Tror ni att det känns bättre?

Solkattan, jag är verkligen i mitt hjärta så ledsen för dig med. Hur ska vi orka? Varför varför varför? Jag trodde nu, efter otaliga symptom hela helgen, att jag äntligen skulle få lite lycka, lite lön för mödan. Jag somnade med ett leende på läpparna och händerna på magen/livmodern som det särskilt varje kväll drog, pressade, pirrade, ilade, högg till och molade tydligt. Aldrig tidigare känt. Inte varit som mensvärk. Även ner i ljumskarna och i slidan. Brösten är tunga och ömmar mer och mer för var dag. Sovit varje em. Yr, skakig. Sug i magen, hungrig, när jag vaknat, klump i halsen, andfådd, kissat en el två ggr per natt, inte velat äta, inget smakat, men inte mått bra om jag inte ätit heller, bränt till/ilat bakom ena bröstvårtan mm mm. Det är ändå lite tecken, som faktiskt D i lördags tyckte hördes lovande...... Jag är också pank. Räcker precis till vårt sista FET med egna embryon. Usch, jag vill inte vara med längre....... Jag orkar inte mera. Så känns det just nu.

Tack alla vänliga själar! Jag har inte så många ord just nu......

Solkattan, har du meddelat D resultatet? Jag gjorde det direkt runt kl 15:00. Har du fått återkoppling från honom? Jag skulle så gärna vilja prata med honom och dessutom veta hur jag ska göra med medicinerna.