Bristningar/spricka

Jag var också livrädd för att spricka med dottern. Smärtan var jag inte rädd för, men just att spricka... Dock behövde jag inte sy ett enda stygn, trots att dottern hade handen uppe vid ansiktet när hon kom. Om tre månader ska jag föda vårt andra barn, och jag är lika rädd för att spricka igen... Kommer att skriva det i mitt förlossningsbrev, och sen inte så mycket mer än det. Hoppas verkligen att jag slipper sy nästa gång me, men samtidigt tänker jag att jag säkert kommer få göra det bara för att jag slapp första gången. Falsk trygghet eller nåt sånt. Usch. Enda" trösten" är väl att man inte har så mycket val, vad som än händer. Ungen måste ju ut liksom