Bristningar/spricka
Jag läste i en förlossningsbok alldeles nyligen att det här med att spricka är någonting många kvinnor är absolut livrädda för, men som händer väldigt många. Det är liksom någonting påtagligt att rikta sin rädsla mot. Jag står inför min andra förlossning och jag var skiträdd att spricka när jag väntade första, nu är jag inte alls rädd. Jag tycker att jag fick väldigt bra hjälp och sprack bara litegrann när de använde sugklockan (och jag kände för övrigt ingenting när jag sprack). Det var bara några stygn, och det kunde jag leva med.
Tänk på att det är en relativt ovanlig komplikation att spricka från A till C, oroar man sig för det kan man lika gärna oroa sig för en hel del annat som kan hända under en förlossning men som av någon anledning det inte reflekteras över i överhuvudtaget.