Varför ALLTID studiedagar precis första dagen/dagarna på en ny termin?

Alltså, jag har full förståelse för att lärare behöver dagar att planera sin verksamhet. Absolut.    

Då kanske vi ska ändra semesterreglerna istället så att även andra vuxna har ledigt 10-13 veckor om året. Varför är du motståndare till en skola/verksamhet som gör det möjligt för alla att kombinera yrkesliv med föräldraskap oavsett vilket yrke man har eller om man lever i en parrelation eller inte?

Jag har aldrig föreslagit att det ska göras genom att enskilda lärare ska arbeta 60 timmar i veckan, det handlar ju om en politisk fråga där man kanske måste anpassa skolan/barnomsorgen till den verklighet som finns idag 2012. Kan man lösa det så att föräldrar med 3-åringar kan arbeta utan att förlita sig på släktingar eller dela ansvaret med andra föräldrar så borde man kunna lösa det så att föräldrar med 8-åringar kan arbeta. Det verkar vara stressigt nog att få pusslet att gå ihop mellan familjeliv och arbetsliv.

Jag har själv inga barn ännu och som egen företagare så kan jag planera min tid så att det passar mitt barn så jag kommer inte ha det här problemet. Men jag tycker ändå att skolans alla lov känns lite gammalmodiga.

 ja- det är barnens arbetsplats, många barn har längre arbetstid än vi vuxna skulle acceptera/från 6.30-17.30
= 10 timmar...och innan någon halshugger mig så är barnens tid på förskola/skola/fritids jämförbart med arbete....

Jag anser att lärare har det väldigt förmånligt som det är men ändå bara klagar trots att många drömmer om eran arbetssituation. jag tycker det är märklig inställning när föräldrar ber om ändring för att det ska fungera för dom så vägrar lärare vika sig en tum för de har minsann rätt osv. Jag vill bara visa att ni faktiskt har det väldigt förmånligt och förstår inte varför det är så svårt för er att underlätta för föräldrarna.

Dessutom har jag tydligt skrivit, inte mindre än två gånger, att det inte alls är 60 dagar per år utan sammanlagt uppskattningsvis 60 dagar under de år mina barn kommer gå på förskolan som jag behöver ta ledigt från mitt heltidsarbete för att täcka upp alla de dagar då jag och min man har schemalagt arbete men när förskolan är stängd och genom att förklara att det är 60 dagar på 6 år även få er att förstå att "bara två dagar per år" innebär ytterligare 12 dagar som ska täckas av semester och föräldradagar.

Tack, den värmde. Det spelar ingen roll att både jag och min man arbetar 75 %, röda dagar kommer och röda dagar kommer att hamna på vår lott vissa år. Det går liksom inte att komma ifrån när man arbetar på vårdavdelning eller annan omsorg. Hade jag kunnat arbeta 45h/v och garanterat vara ledig varje julafton hade jag gjort det.

Var god och jämför inte mina barn med hundar. Jag har ingenstans i denna långa diskussion varit oförskämd mot någon. Hur kan du med att skriva att jag anser att mina barn kommer i vägen för mitt arbete? Hur kan du vara så in i helvete oförskämd! Jag väljer alltid mina barn före andra människor och mig själv men även jag behöver mat på bordet för mina barn och jag är tacksam att jag har ett arbete som jag älskar. Jag är glad varje gång jag har kunnat minska lidandet för en döende person eller varit den som gett behandlingar som fått en cancersjuk att bli frisk.
Jag hoppas att du och vissa andra här inte är representativa för hur lärarkåren tänker och känner och tacksam för att mina kollegor har en grundlig utbildning inom etik. Jag skulle inte kränka människor så som du precis gjort! 

Japp, jag har valt att bli förälder och mitt jobb och jag älskar både mitt arbete och min familj. Jag tycker att jag har det fantastiskt bra som älskar mitt jobb, synd att inte fler verkar ha det så.

Men vet du, att folk tycker att lärare ska arbeta på sin ledighet är inget du kan ta med mig. JAG har inte skrivit det. JAG  tycker inte det. Den irritation du känner för det är inte mitt problem eller något du ska lasta mig för. Jag tycker inte så. Jag har (för hundrade gången nu) endast skrivit att jag förstår planeringsdagarna men att jag fortfarande vill ha möjlighet att tycka att det blir besvärligt. Det är jävligt besvärligt för min familj. Det är jävligt besvärligt att våra barnvaktar inte kan rycka in som de brukar då den ena är död och den andra är i djup sorg. Det är inte ditt problem, det är inte min dotterns förskolas problem men likväl något som gör att det ställer till det för oss och något som gör att planeringsdagarna, hur viktiga de än är, är besvärligt att lösa.

Jag vet att mina barn är mitt ansvar, det innebär inte att jag inte får lov att tycka att det finns för få förskolor för oss som behöver hjälp andra tider än 7-18 då alla förskolor är öppna och att alla extra dagar som kräver att jag tar ledigt gör det jobbigt för mig att få en bra sommarsemester för mina barn. Ja jag valde min utbildning och mitt yrke men jag kan inte säga att jag tycker det ska göra att jag inte får vara missnöjd med saker. Jag tror inte att många 18-åringar som ska välja utbildning kan räkna ut hur det kommer påverka familjelivet och de eventuella barn kanske får. Jag ber om ursäkt för att jag inte tänkte på detta när jag var 18.

Men som sagt, vi är långt ifrån huvudfrågan då jag faktiskt inte ens tycker som så många andra här.

Det intressanta tycker jag är lärarna påstår att de jobbar minst 50h i veckan men ändå knappt hinner. I förskolan får man inte ens ut all sin planering och måste använda fritiden för i förskolan krävs också mycket planering och görs det inte så klagar föräldrar och ledningen. Vi sliter också många gånger i 45 h/v och får max lite komp för det men inga lov utan det kan bli en förmiddag eller eftermiddag någon gång när det passar verksamheten. Jag förstår att lärarna vill ha det bättre men varför kan ni inte ens se och erkänna det privilegium ni faktiskt har?

Men varför är det så svårt för lärare att erkänna att de har det bra mycket bättre än andra arbetsgrupper tex förskollärarna. Man kan vara privilegierad trots att man utför ett arbete och många drömmer om lärarnas situation. Ser man i stockholm har varje lärartjänst 100-tals behöriga sökande. Det säger rätt mycket.

Ja men hur många vill utbilda sig till arbetslöshet? Det är ett stört överskott på lärare nu och det vet ju många om och det är ju knappast attraktivt att utbilda sig till något där det är väldigt svårt att få jobb sen.

Mycket bra skrivet!

Måste återigen kommentera det som jag fick slängt i ansiktet tidigare i tråden, inte bara en gång utan masa gånger, "ni har själva valt er utbildning, ni har valt yrket och få därför stå för hur er situation är nu". Eller något liknande som två stycken mycket pedagogiska ( ) lärare tycker att man bemöter människor med. Personligen håller jag med om att man valt sitt yrke men att man inte har en chans att räkna ut hur livet och situationen kommer att bli längre fram. Men men...

Det är jäkligt mycket gnäll över hur er arbetssituation är. Ni är inte ensamma om att ha det tufft. Men vi andra får ju inte ens prata om det utan att få skit slängt på oss. Skillnaden är väl att vi iaf inser de få fördelar vi har. Jag som specialistssk (magister och rätt många högskolepoäng) kan inse att min heltid som är 37,5h är färre timmar än andras heltider. Jag kan inse att det ibland är rätt bra att få vara ledig en gång i veckan på vardag för småärenden tex eftersom jag arbetar helger och kväller och då får betalt för obekväm arbetstid. Det faktum att jag aldrig går hem när min arbetsdag är slut för att jag inte hinner eller att vi gång på gång får ta dubbelpass (6:40-21:30) för att täcka upp då det inte finns vikarier pga anställningsstopp innebär ju inte att jag i grunden har fördelar.

Det känns som att lärare generellt är så på krigstigen över att man tidigare har skämtat om att man blir lärare för tre saker, juni, juli, augusti. Så sa man på 90-talet. Det är idag knappt någon som inte förstår hur mycket jobb det är, hur mycket ansvar det är, hur få lärare man är på den stora gruppen elever. Alla vet detta, det står i tidningen varje vecka. Det är ju knappt någon som argumenterar med er och de som gör det är inte speciellt insatta (undantag finns). Men en person skriver en kommentar, 10 lärare svarar och går på för fullt, ett tag var det ingen i tråden som kommenterade era 45hs veckor och semesterveckorna men ändå spelades detta mantra upp, om och om igen. Ni argumenterar med er själva på något sätt och i en diskussion är det en fördel om man har någon att diskutera med som helst tycker olika. Nu har det mest blivit att klappa varandra i ryggen och spela ut vem det är mest synd om. Det kanske inte riktigt var meningen med trådstarten?