Hypotyreos tråden!
Här är min historia: Hade konstaterad hyperthyreos 2001 och 2003, då kroppen gick på högvarv. Sjukvården sa då att jag sannolikt kunde få hypo senare i livet. Under många år har jag varit under isen, klarat arbetet precis, trött, frusen, förstoppning, brainfog,, dålig blodcirkulation, låg puls etc . Fick riktiga magproblem i augusti-13, allt stod stilla, svullen, smärtor. Utredningar kring detta, koloskopi, röntgen osv. Allt var "bra". Kraftigt försämrad hälsa under hösten ; sömnstörningar, magen, extremt frusen, torra ögon, öronsus, hörsel-smaknedsättning, huvudvärk, överstressad, känsla av att jag är så trött så jag stupar, allt svårare att hålla en röd tråd och vara i sociala sammanhang. Sjukskrevs i dec pga "utmattningssyndrom" . Sedan fick jag panikångestattacker( aldrig förr upplevt), från ingenstans. Hela julen försvann i en dimma. Hela vintern mycket svag fysiskt, knappt kunnat stå på benen, en fruktansvärd hjärndimma, blodsockerstörningar, svåra sömnstörningar, temperaturproblem, stort håravfall, blåmärken märken i huden som inte går bort på flera dagar, huden har åldrats 10 år på ett halvår, (som det känns), tryck över halsen, svårt att andas, eskalerande torra slemhinnor med sår på hornhinnan, viss viktuppgång trots mkt strikt kost, , mkt torr hud under fötter, på händer, i hårbotten (röd och öm i hårbotten), ont i magsäcken, långsam mage, öm över lever/galla, ont i leder, förvärrad melasma, listan kan göras rätt mkt längre. Otaliga turer i sjukvården. Alla blodprover är bra. Sköldkörteln, levern, sänkan, järn, b12...har blivit ordinerad antidepressiva, sömntabletter, omeprazol. Läkaren menar att man inte kan ha och utreda mer än ett symtom, att min historia är osannolik och att sannolikt (klassikern:) allt sitter i huvudet. Min kropp har sedan min sjukskrivning inte haft någon medicin förutom nån alvedon vid mens . Jag vet att jag inte behöver antidepressiva, och inget annat heller. Så vad gör man då? Man blir ledsen över ett nonchalant bemötande. Sedan blir man förbannad. Och man ger sig inte. Så man söker sig alternativt. Det blev näringsterapeuter. Provade 2 stycken olika, var inte helt nöjd. Även dessa kan ha varierande kunskaper, empatisk förmåga osv. Nu är jag på min tredje och det går bra. Vad har jag gjort för undersökningar/åtgärder? Födoämnestestet imuproanalys , som visade 34 intoleranser. De viktigaste att undvika i mitt tillstånd är förmodligen de 4 sädeslagen o mjölk. Hårmineralanalys. Visade olika obalanser, bl.a. viktiga magnesium . Samt låg sköldkörtel-o binjurfunktion. Hormontest på Labrix. Mkt lågt dhea, progesteron, ganska lågt östrogen och kortisol, skyhögt testosteron. För ett par veckor sedan åkte jag till vc för att testa blodsockret då jag vaknade på nätterna och jag upplevde svår yrsel. Nämnde då för doktorn (en ny doktor) att jag har låg puls. Hon satte på mig EKG. Och vips blev jag skickade i ambulans till akuten för att pulsen var 41. Teorin vara att jag hade addisons. Den föll när mitt morgonkortisol tydl var bra i blodet. Då hette det att jag skulle få pacemaker (39 år gammal). Arbets-EKG visade dock att jag hade bra kondition och att hjärtat stegrade och gick ner precis som det skulle. Ingen pacemaker. Känns ju tryggt att man vräker ur sig drastiska diagnoser utan belägg. Endokrinologen sa att om jag haft hypotyreos så skulle alla mina symtom varit förklarade. Men nu "var det inte det", för min sköldkörtel var 'utmärkt". Så jag fick glatt traska hem igen efter två chockartade besked bara dygnet innan. Läkare som i grunden säkert har god intellektuell förmåga (kan man hoppas) skulle ha goda förutsättningar att ta till sig nya infallsvinklar, med utgångspunkt i en fullt tillräknelig patients mående, och sedan implementera dessa i sina behandlingar. Men de tenderar gång på gång att idiotförklara sig själva. Jag förstår att konventionen /traditionen är stark och man riskerar att bli ifrågasatt och utfryst av den kära läkarkåren om man går mot strömmen och den högt aktade evidenbaserade forskningen (som ter sig mkt begränsad avseende ex hypotyreos). Men vem är vården till för egentligen? Är det för läkarens prestige eller är det för att hjälpa sjuka utsatta människor? Tar kosttillskott,progesteronkräm och framförallt sedan ett litet tag;porcine thyroid. Vågar inte säga för mycket men jag mår som en prinsessa sedan jag började ta grissköldkörtelextrakt. Jag är fortfarande mkt trött och har extremt torra slemhinnor, bl a mkt ögonproblem. Men jag sover på nätterna, jag lever på dagarna, blodsockret är stabilare, ingen hjärndimma, jag orkar hålla igång. Hoppas kunna gå tillbaka till mitt arbete om det fortsätter i denna takt. Om inget annat funkar kan jag varmt rekommendera er en näringsterapeut OCH porcine thyroid. Dock har jag tagit adrekomp och andra binjurstöttande tillskott före/parallellt. Tror inte på syntetisk medicin och tror inte på svensk sjukvård. Respekterar om andra inte delar min mening men tyvärr har jag mkt tråkiga erfarenheter gällande bemötande och kunskap.