Vi som försökt ett tag utan plus

Varit hos Gyn inga fel. Det är ju skönt men fan vad man känner sig dum.

JZ och Maramina: Trist! På det igen då!

Min är runt knuten också. Jag bara vet att den kommer dyka upp aaaany minute now.
Så det är bara att kämpa vidare!

Varför känner du dig dum?
Skönt att det inte var några fel

Söndermarken - jag vet en del om avlastningsfamiljer/kontaktfamiljer. Är socionom. Inboxa mig om du vill.

Varför känner du dig dum?
Vi ska till gyn på måndag och hoppas nästan på att de hittar nåt som man kan laga med medicin. Att "allt ser bra ut" känns inte alltid så kul
Vi är snart i äl-tid och mannen är osäker på om vi ska "satsa";) Han är rädd att vi får ett 4e mf. Jag med men just nu är han mest orolig. hur ska man tänka? jag hoppas vi kan få lite hjälp på måndag.

Kul :) När jag körde med monitor så fick jag hög på dag 9 tror jag, och sen max på dag 15 och 16. :)

Brukar han spela på hästar, köpa lotter eller liknande ibland? Hur stor är sannolikheten att han verkligen vinner en storvinst? Trots att chansen är ytterst liten att man får en storvinst så köper de flesta i alla fall någon gång en lott eller två i hopp om att vinna. För det är ju så, om man inte köper den där lotten så  har man ju absolut inte någon chans att vinna, samma sak är det med allt annat här i livet. Chansar man inte så kan man inte vinna. Min jämförelse kan kännas bufflig, men det är så jag tänker i det mesta när jag velar. Det har fått mig att våga, och "vinna" många gånger, även om förlusterna är flera de med.

Aha, roligt att höra erfarenheter.
Vi får se hur det slutar

Småland: Jag förstår att ni är oroliga. Missfall är både otäcka och känslomässigt påfrestande. Jag håller emellertid med Maramina: man måste satsa för att vinna. Om din man däremot behöver vila lite från det hela och samla lite kraft så är ju det förståeligt också. Man måste inte satsa varje månad, ibland behöver man få göra annat också. :)

Själv väntar jag fortfarande på mensen, är på BIM +2 idag. Bruna flytningar fortsätter i sparsam mängd men den kommer inte igång. Ändå så bara VET jag att den är på G. Om den bara kunde hoppa igång!  

Ytterligare tre av mina vänner har blivit gravida nu, så egentligen är i princip alla kvinnor jag känner med barn. Jag är så glad för deras skull, och det ska bli härligt att få följa dem i deras graviditet. Alla förutom en har barn sedan tidigare. Jag är avis, jag känner ibland att "varför kan det inte få bli min tur också?" och jag avskyr att jag känner så. Men mest är jag glad såklart!  

Det är svårt det här hörrni. Det är en svår balansgång, särskilt känslomässigt.

Kram på er! 

Nellin: Är lite i samma situation. Är på BIM +5 men inget plus och ingen mens i sikte.
Har just nu 6 st i min närhet som är gravida. Är självklart glad för dem men samtidigt jobbigt att det går så "lätt" för alla andra.  3 av dem blev på första försöket och 1 även då hon åt p-piller. Känns lite orättvist ibland. Men snart snart är det vår tur!