Nu har jag precis sett tre avsnitt på raken av Drömmen om ett barn, om det inte vore för att det är sovdags skulle jag fortsatt kolla. Så himla bra, och fint! Jag vet definitivt vad jag ska göra imorn kväll när sambon repar..;)
Lillnosen: Äter du pergo? Jag fick inte äl-flytningar på hela cykeln, och sen kom äl utan några "varningstecken" på dag 17. Månaden innan pergo fick jag äl-flytning redan dag 6, och sen igen på dag 13. Skumt! Jag brukar alltid ha tydliga äl-flytningar på rimlig tid i cykeln, men sista månaderna har det krånglat. Har inte haft nåt alls denna cykeln, men hade fullt utslag på äl-test dag 13 + ont i magen, så jag är ändå säker på att den inträffade.
Men som du säger, bara vänta och se.
Och denna månaden har jag inte ätit pergo.
Å Nellin jag blev så glad när jag såg ditt namn nu igen så det riktigt sprattlade till i kroppen! Jag har tänkt på dig.
Det låter som att du gör helt rätt att ta det lugnt med försöken och invänta IVF. Det är så lätt att köra på och försvinna helt när man försöker, så ibland kan det behövas både en mental och fysisk paus för att ta hand om sig själv och varandra. Skönt att höra från dig iallafall, du får kika in här emellanåt när du känner för det. (Och känn ingen press i att hänga med i allt som händer här för det är nästan omöjligt om man inte läser varje dag...!)
Spännande med alla förfrågningar, och väldigt skönt att det är sista terminen. Hur känns det att arbetslivet närmar sig? Vad är det du läser?
Jag vet inte om du läst något bakåt i tråden och sett att vi planerar en träff? Vi är ju många som hängt här tillsammans länge så nu styr vi upp en IRL-träff. :) Planen är att ses i Göteborg 20e april, gå på Arken SPA och äta middag, övernatta om man vill. De som inte vill/kan komma på SPA:t kan komma direkt till middagen. Jag önskar och hoppas att du vill och kan komma! Men du behöver såklart inte bestämma dig än, nu vet du om det iallafall. :)
Jz hade visst hunnit före mig med IRL-infon..:)
Lillnosen: Usch va jobbigt med alla dessa kommentarer direkt! Egentligen borde man svara ärligt till alla, att man försökt ett tag men att det inte funkat. Det är synd att man inte vill/vågar det för det hade ju varit mycket enklare än att komma med ursäkter. Jag gör ju inte heller det alltså så du är ju inte ensam.
Jag berättade dock för mina föräldrar för ca 2 veckor sen. Det var inte alls planerat och det kändes egentligen inte rätt att göra det utan min sambos vetskap, men jag kunde inte hålla mig. Jag vet att det inte har varit meningen från deras sida att på något sätt pika eller pressa om barnbarn, men de har skojat en del om det och helt enkelt trott att vi har så mycket annat för oss så vi inte vill eller hinner skaffa barn ännu. När vi har setts har det blivit att vi pratat en del om hur de träffades, deras graviditeter och mig och syskonens födelser, vad vi vägt, hur lång tid det tagit osv osv. Jag tycker det har varit mysigt att höra om dessa grejer, men tillslut kändes det ändå som att det blev för mycket och då berättade jag. Några kommentarer har varit "man börjar ju tro att ni inte vet hur man gör, vi kanske snart får visa er, höhöhö", "det vore ju trist om man inte fick ett enda barnbarn när man har fem barn", "om ni är lika fertila som oss blir det ju inga problem"... När jag berättade att vi faktiskt försökt ett tag och även haft ett missfall blev de helt ställda och fick dåligt samvete för att de "skrutit" så mycket om hur enkelt de haft det. De var samtidigt otroligt stöttande, mamma kom och kramades osv. Känns skönt på sätt och vis att de vet om det nu.
Fantastiskt Otålig, GRATTIS! Du får gärna fortsätta hänga här ändå precis som Stegen. :)
Finemang att du har kollat allt Maramina. Jag vill vara med på allt! Inboxar dig. :)
Skönt att ni fixat städningen nu Lillnosen, trist att det inte var ordentligt fixat från början. Så jobbigt att hålla på å bråka!