Det är hemskt att säga och tycka men jag gör det i alla fall...
Min sambo har en dotter sedan tidigare som nu är 9 år gammal.
Jag har funnits i hennes liv sedan hon var 3 år.
I början tyckte jag jätte mycket om henne och vi hittade på en massa saker och hon anförtrodde sig till mig med bekymmer och funderingar.
Men sedan hände något och när jag och min sambo fick vårt första barn tillsammans så vart det nästan värre.
Hon älskar förvisso sina syskon vilket jag känner är bra men samtidigt så kan hon vara riktigt elak och säga elaka saker till dem.
Men det är inte bara mot dem utan även sina kompisar och till oss andra i familjen.
Min sambo och jag har även olika syn vad gäller uppfostran och "straff" när man gör något fel.
Nu förra helgen så hade hon försökt ta sin bästa kompis finaste leksak (2 ggr på samma dag) och blivit påkommen båda gånger. Kompisens mamma ringde hem till oss och berättade detta och när hon kom hem så fick hon utegångsförbud, dataförbud och tv-förbud.
Här gick min sambos och min åsikt isär...
Hon fick uppskov att bara se på julkalendern men det har inte följts. Hon har fått se tv lite till och från hela veckan som hon hade förbudet och jag har konstant påpekat detta både för sambon och dottern men det har alltid kommenterats med: "men det är ju synd om henne och hon vill ju sitta med sina syskon när de tittar" eller "men pappa sa att ja fick titta på detta!" eller "jag har inte alls tv-förbud längre"
I går så kom äldste pojkens fadder på besök och gav julklappar till alla barnen. Pojkarna fick godis och böcker och flickan ett gör ditt eget armbandsskit och en liten chokladask.
Senare på kvällen se ja henne smygäta av pojkarnas godis och talar om för henne att det är hennes bröders godis, får bara arga blickar tillbaka och så fortsätter hon att äta. Då talar ja om för henne att tänka på det hon gjorde förra helgen för det här är samma sak.
Fortfarande ingen reaktion.
Hon slutade äta men jag såg att hon gick och tog en näve som hon satt och försökte smyga med i soffan.
Jag sa inget mer till henne eller till sambon, fel av mig jag vet, men ibland så orkar jag bara inte hålla på och fortsätta tjata när man bara får uppkäftighet och miner tillbaka.
Ungen är respektlös, och jag vet att jag är fruktansvärt hemsk som säger och tycker såhär, men jag börjar se henne mer och mer som ett hopplöst fall som kommer åka ut och in från ungdomsanstalter i tonåren.
Det här är bara en liten del v det hon gör.
Hon är respektlös mot sina fröknar, skämmer ut sig i skolan och saknar helt bordsskick, slår sina syskon på det mest groteska sättet. Äldste sonen började skrika något så kopiöst en dag och när vi tittade efter varför så satt hans syster över honom och petade med en spik i ögat.
I bland undrar jag om det är något fel i huvudet på henne...
Är det någon mer som haft liknande problem så snälla säg hur ja ska handskas med detta för det går snart över mitt förstånd.
Min sambo kan ge passande straff men i slutändan så får han skuldkänslor och hon får som hon vill och slipper sitt straff för hon har ju ångrat sig och sagt att hon aldrig mer ska göra så så det räcker ju då....
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2011-12-22 18:20
Tyvärr så hjälpte inte straffet hon fick...
I måndags så ville pojkarna lyssna på sin älsklingsskiva de fått av mormor men den var borta. Ja frågade då bonus om hon lånat eller sett skivan men det hade hon inte senare på kvällen så låg den där den skulle igen.
Men... I förrgår var den borta igen och i går fick vi veta varför.
Bonus hade tagit med sig den till skolan och den var inte i gott skick direkt. Det var massor av repor och ett stort jack i skivan så de gick inte att lyssna på den mer. Min sambo vart så förbannad så han tog sönder skivan och slängde den. Hon vart ledsen för att skivan är slängd och pojkarna är ledsna för att de inte kan lyssna på pippi långstump längre....
I dag upptäckte vi att hon ritat i taket och på väggarna i sitt rum.
Jag blir så jäkla trött på det här. Varje gång hon är här så är man förbannad eller irriterad på henne varje dag och när hon inte är här så tycker man att de är hur skönt som hest och lugn och frid och familjen är mer harmonisk. Inge skrik och bråk.
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-01-11 17:38
I dag så kände ja en konstig lukt inne på badrummet. Ja kunde inte riktigt lokalisera var ifrån det kom. Ett tag trodde ja att det kanske kom från grannens badrum som ligger under nu när de håller på att renovera där inne men nu i kväll så visade det sig att det var ett totalt närdräkt papper i kiss.
Det förklarade varför varför bonus hade tagit lillebrors toasits och satt över papperskorgen helt plötsligt i måndags när ja gick in på toa efter henne.
Det hela börjar gå över mitt förstånd.
Jag orkar verkligen inte med henne längre.
Jag vill inte att hon tar i mig eller sin syskon heller längre eftersom hon aldrig torkar sig efter att hon varit på toa och kissat eller tvättar händerna.
Min äldste son är infektionskänslig och de gör mig både äcklad och förbannad när hon är och pillar med sina äckliga fingrar i deras munnar.
Jag har skickat ett sms till min sambo om att hon måste få prata med en psykolog då den hjälp vi försöker ge henne uppenbarligen inte räcker och att de heller inte spelar någon roll att man själv har utbildat sig i konflikthantering mellan barn. (Min sambo är fritidspedagog) Det här är för nära inpå så då blir de inte rätt heller anser ja.
Ja och sambon har bråkat många gånger om uppfostran av bonus och hur hennes straff ska se ut när hon gjort något fel och gång på gång så tjata ja på honom om att han är för snäll och en toffel som låter henne få ett mildare straff eller att hon inte behöver ta straffet heller medan han klagar på mig om att ja och min mamma får tycka vad vi vill om Bonus men han tycker vi är för hårda på den punkten.