Anonym (Ananas) skrev 2011-12-19 15:47:49 följande:
Ja, det var inte meningen att ditt problem skulle anses som ett lyxproblem, är ju inte meningen att jämföra, problem går ju inte att jämföra tycker jag =) Men det var verkligen skönt att skriva av sig. Jag är glad att jag är tillsammans med en bra kille idag och som stöttar mig i vått och torrt! Att jag väntar vårt underbara kärleksbarn i dagarna, Livet går att bygga upp igen, med eller utan föräldrar, med eller utan mitt elaka ex, Jag går i terapi idag för att få hjälp och jag ska medicinera mot depression efter förlossningen. Depression är inget som påverkat barnet så jag är glad och tacksam för det, barnet väger nästan 4 kg enligt ultraljudet. Vi bor i hus och har alla förutsättningar som finns! Men min sorg är något jag behöver jobba med och som knäcker mig flera ggr i veckan! men jag är övertygad om att det finns ett lyckligt liv för mig med! och när det väl infinner sig i mig, så kommer jag var så otroligt tacksam och lycklig för att jag överlevt! Det är det inte många som gör och det är inte många som förstår heller, för majoriteten har en hyfsad barndom och hyfsade föräldrar och hyfsade referenser! Men det är såklart inget jag klandrar folk för, men det är jobbigt att behöva förklara sig om varför man mår dåligt med sig själv ibland....
Blir så arg när jag läser om det du varit utsatt för. Men samtidigt så glad att du lyckats bryta dig loss från dessa människor och nu blir älskad som den underbara person du är. Har du tagit dig såhär långt så klarar du resten också. Ett steg i taget. Ta hand om dig och grattis till det kommande barnet.