Inlägg från: augustisten |Visa alla inlägg
  • augustisten

    Utmanas "tidiga" barn bra i skolan eller blir de uttråkade?

    miljarden skrev 2011-11-19 07:45:20 följande:
    Med tanke på hur pressade lärare är i svenska skolor idag tycker jag det är helt i sin ordning att barn med svårigheter prioriteras framför barn som har extra lätt för sig. Som förälder till ett barn som har det extra lätt kan man själv göra mycket för att barnet ska bli stimulerat ändå. Min pappa köpte extra matteböcker till mig och såg till att jag kunde börja med ett extra språk tidigare, t ex. Det innebar en del självstudier så klart men det gjorde allt skolarbete eftersom jag var så pass självgående.
    Vet att det är lätt att fokusera på sina egna barns behov, och det är naturligtvis helt rätt för vem annars ska göra det? men utifrån ett bredare perspektiv så kan man ju se att de har barnen ändå brukar klara sig rätt bra, vilket man inte kan säga om dem som inte får skolarbetet att funka. Och det får ju i längden konsekvenser för hela samhället.

    Fast det är ju inte ovanligt att barn som har det lätt för sig istället blir bråkiga om de blir understimulerade. Jag har själv ettbarn som är väldigt tidigt språkligt men som har svårt med koncentrationen och impulskontrollen om han blir uttråkad - och då är ju risken stor att han blir ett "problembarn" i skolan om de inte prioriterar även honom trots att han har lätt för sig.

    Jag är uppriktigt rädd för just det här - och om det händer blir det ju en förlust för alla. Både min unge som får en självbild som bråkig och jobbig, klasskamraterna som får sämre arbetsro och läraren som måste lägga energi på helt fel saker (och troligen betydligt mer tid än om allas lärande prioriterats från början). Och som förälder kan jag ju inte alls påverka situationen hur mycket stimulans vi än ger hemma.
  • augustisten
    Flickan och kråkan skrev 2011-11-20 12:00:21 följande:

    Jag vet inte riktigt om jag håller med dig. Jag har faktiskt inte stött på någon elev (hittills, det kanske kommer ) som generellt har haft väldigt lätt för skolan rakt över, som varit stökig pga understimulering. Däremot finns det ganska gott om elever som inte riktigt förstått vitsen med att lägga ner tid på reflektion eller tycker att det är jobbigt att skriva etc. och därför blir oroliga och vimsiga när det "krävs" av dem. Jag har för tillfället en elev som inte har det minsta problem med att ta in och processa information på olika vis, men han har ingen ork/förmåga att sätta sig ner och skriva (det är jobbigt och svårt.......tanken på att det skriftliga dessutom ska bearbetas får honom att lägga ner innan han börjat) och inte heller orken/förmågan att dra tankarna/reflektionerna ett snäpp längre än det direkt uppenbara. Han trivs jättebra med förläsningsvarianten av undervisning och att bli muntligt förhörd, men samtidigt finns det kunskapskrav som rör andra bitar - dvs skriftlig förmåga, förmåga att kunna föra ett samtal med andra etc. Dessutom blir hans djup lidande av att han ännu inte förstått poängen med reflektion.....och att det är något som tar tid och kräver eftertanke. Han har inte passerat göra-kvantitativt-snabbt/smidigt-FÄRDIG!- stadiet ännu. Det är ett problem. Bristen på metakognitiv förmåga är ett jättehinder för många barn/ungdomar. Det borde vi jobba med mycket mer i skolan och ge elever redskap för detta. Eftertanke. I dagens samhälle så ska allt gå så snabbt. Det ska vara "underhållning", färdigserverat, snabbt. Snabba "klipp", ingen dödtid, då blir det tråkigt.

    När det gäller min son har han inte fyllt fem än (fyller i december) men han är nog ungefär tvärt om mot det barn du beskriver. Det är att reflektera och dra paralleller som är hans starka sida men han har inget behov av att visa sig duktig eller göra saker han vet att han kan för att visa upp det för någon. 

    Han måste absolut lära sig att ta det lungt och tolerera dötid, men jag är rädd att det kommer att bli väl mycket sådan för honom utan extra stimulans sas. Och då kommer han troligen att bli bråkig. Däremot är han bra på att vara eftertänksam och fokusera länge på saker om det finns något att tänka kring - det är ju lite förutsättningen för eftertanke.

    Vårt problem just nu är väl att han är väldigt ojämn i sin utveckling. På vissa sätt känns han inte helt skolmogen (han skulle egentligen fötts i januari 07) men samtidigt är han språkligt - vad gäller ordförråd och reflektion - flera år före sina jämnåriga. Hans kusin uttryckte det bra - hon är sju och tyckte att han var som en sjuåring när man pratar med honom men som en treåring när han är trött eller "busig". 
  • augustisten
    Flickan och kråkan skrev 2011-11-21 14:30:47 följande:
    Men då förstår jag faktiskt inte riktigt problemet. Din son lär knappast vara svår att stimulera om han har lätt för att reflektera och dra paralleller med eftertanke och dessutom har lätt för att fokusera länge på något.      

    Jag tror tvärtom att det kommer att vara ganska svårt att stimulera honom utan att lägga extra resurser på just honom - vilket ju var vad tråden handlar om. Dels behöver han saker att reflektera kring som han tycker är intressanta och dels måste han få känna att det är okej även om kamraterna inte gör det i samma utsträckning.

    Nu tycker jag inte riktigt om ordet - men min son är håller på att utredas för att vara "särbegåvad" - och det är kanske i och med det jag riktigt fått upp ögonen för att det kan innebära lika stora problem i skolan som andra diagnoser. 

    Hos Högskolan i Jönköping finns intressant information och det här citatet från Mensas barnförening (en organisation jag annars känner mig lite tveksam till) beskriver bra vad jag är orolig för: 

    "Hög begåvning betyder långt ifrån alltid hög prestation. Det finns många barn som är högt begåvade men som inte får utlopp för denna begåvning, utan i stället blir stökiga eller gör sig mer eller mindre osynliga. Detta skapar inte sällan problem och barnen kan må riktigt dåligt. Bristande kunskap leder till ytterligare olösta problem. Det är heller inte ovanligt att det startas utredningar för att få svar i form av eventuell diagnos. Aspergers syndrom och ADHD-diagnoserna kan till exempel överlappa de symtom som ofta finns även vid hög IQ; detta trots att den höga IQ:n i sig sannerligen inte är en diagnos, utan en medfödd tillgång som bör tas tillvara."        
Svar på tråden Utmanas "tidiga" barn bra i skolan eller blir de uttråkade?