Här kan du skriva det där sms:et eller mailet du så gärna vill men inte vågar skicka!

du söger att du hoppas jag dör,det hoppas jag också så jag någon gång slipper ha dig i mitt liv ...

Du... jag har kukfobi men vågar inte berätta.

Mamma, jag blev våldtagen när jag var femton år och jag har skämts hela mitt liv och inte vågat berätta för dig.

Till biomamman

Varför ljög du om att barnen var friska!!! Dom var ju jätte sjuka, dom låg i 40graders feber och grät efter sin mamma för fan! Nu ligger vi alla sjuka även dom bekanta. Så jävla själviskt av dig!!!! Nästa gång dina barn är sjuka så får dom stanna kvar hemma med dig. Jag borde fan anmäla dig till soc och vi borde ta barnen ifrån dig! du kan fan inte ens ta hand om dom, när duscha du dom sist 1månad sen! Ditt yngsta barn har ju för fan skabb och barnen har gått ner flera kg sen vi såg dom sist, antar att du inte ens lagar mat åt dom.

Jag är så kär i dig. Jag har varit kär i dig i ett år och blir alldeles knäsvag varje gång jag ser dig. Du är den finaste personen jag någonsin mött och det går inte en vaken timme när jag inte tänker på dig.

"Mamma. Varför sviker du ditt barnbarn bara för att du är arg på mig? Och kan du verkligen inte se hur irrationell du är när du blir arg på mig för att jag bryr mig om din hälsa och påpekar att du dricker på ett sätt som skadar dig? Jag går bara å väntar på att du ska dö nu, för jag känner ju dig, och du är så envis, så du lär aldrig vika dig. Och jag är färdig med att försöka lirka, och kan inte ta tillbaka vad jag sa, för jag sa det jag sa av kärlek till både dig och ditt barnbarn och mig själv. Älskar dig... men det krossar mitt hjärta vissa dagar(idag allra särskilt) att se vad sjukdomen gör med dig... å att du helt sonika skiter i din dotter och ditt barnbarn. Du var den sista familjemedlemmen jag hade kvar, och nu är du också 'borta'.

Det gör så dj-a ont, och vissa dagar är det bara tårar och smärta.. men det rör dig inte i ryggen.. för du kan ju alltid trösta dig med spriten.. ölen och vinet, å alla dom små groggarna eller fina sorterna vid alla sorters högtider.. vet inte hur jag ska förklara för mitt barn varför du aldrig hör av dig.. ord är så fjuttiga.. önskar att du kunde höra henne gråta ibland över att hon saknar mormor, och hennes ständiga frågor om varför hon inte får träffa dig...   Väntar bara på besked, om din död. Och inte ens då lär ju sorgen ta slut.. Du är den enda mamman jag har.

Känner mig så hemskt ensam ikväll.. tårarna bara rinner.. och du.. du sitter nog i tv-soffan och har ditt öl eller vinglas bredvid, som vanligt... och ser allt mer ovårdad och shabbig ut för varje år som går.. din höga status till trots.. fy f-n för att du tar den lätta vägen ut.. dj-a fegis."

(ingen idé att skriva... vet att anklagelser inte fungerar.. vet att mamma är sjuk.. men det tar inte bort sorgen och smärtan..   )