kvinna 34 skrev 2013-04-10 14:27:53 följande:
Det kan bara bli rätt (-:
Nej, det blir det aldrig. Till exempel. Jag har precis fått ett nytt jobb, som jag inte kommer att kunna ta mig till för att jag är luspank. Finns ingen jag kan låna av så länge och min mamma tiger som muren när jag frågade henne. Jag borde bara vara lättad över att ha fått ett jobb. Men nej, jag måste tänka på allt skit också. Plus att jag har separerat. med sambon. Så jag bor hos min mamma, i min lillebrors rum. Men jag känner mig bara hemsk och ivägen, så jag slaggar borta så ofta jag kan.
Jag känner mig dock ivägen överallt, så därför vill jag få ett eget boende så fort som möjligt. Så jag har sökt varje jobb som jag kan söka och sprungit på intervjuer. Tillsist finns ett säljföretag som vill anställa mig. Men, min åkremsa är förbrukad, eftersom F-Kassan vägrade förlänga min ersättning är jag fattig som en kyrkråtta. Imorgon har jag en lägenhetsvisning plus arr jag måste åka in till stan och skriva på anställningsavtal. Så hur ska jag kunna jobba om jag inte ens kan ta mig dit? Om jag inte ens har pengar till att köpa schampo.
Så, jag försöker verkligen göra rätt för mig, trots omständigheterna. Men det blir ändå alltid fel!
Varför måste allt vara så svårt hela tiden?