Här kan du skriva det där sms:et eller mailet du så gärna vill men inte vågar skicka!

Har läst vad du har skrivit och vi har nog stött på samma typ av kvinna.
Gravt narcissistisk som tar men aldrig ger.
Ja, hon är ett öppet sår och år senare undrar jag fortfarande varför det gick som det gick.

Jag vill reda ut det men inser att kvinnan som jag blev så djupt förälskad och förkrossad över, egentligen inte finns. Det var en fasad. Hon kan aldrig förklara.
Varje gång vi träffades så föll jag tillbaka handlöst för att uppleva manipulation igen.
Lösningen blev att blocka henne fullständigt och det hjälpte delvis
Man behöver tid för att läka och undvika att ta kontakt igen.

Har läst vad du har skrivit och vi har nog stött på samma typ av kvinna.
Gravt narcissistisk som tar men aldrig ger.
Ja, hon är ett öppet sår och år senare undrar jag fortfarande varför det gick som det gick.

Jag vill reda ut det men inser att kvinnan som jag blev så djupt förälskad och förkrossad över, egentligen inte finns. Det var en fasad. Hon kan aldrig förklara.
Varje gång vi träffades så föll jag tillbaka handlöst för att uppleva manipulation igen.
Lösningen blev att blocka henne fullständigt och det hjälpte delvis
Man behöver tid för att läka och undvika att ta kontakt igen.

Tack, jo jag mår bättre men det har tagit tid och total avstängning under mer än ett år.

Inser ju att där finns absolut inget att hämta hos henne, inga svar när det är svar jag hade behövt.
Låt sorgen ta sin plats, ta inte kontakt, där finns bara mer smärta.

Och bara sådär, utan någon speciell anledning, 3 år sedan vårt första möte är jag äntligen över dig. Fri. 

Du tror säkert jag legat och gråtit och lidit efter vårt avslut men absolut tvärtom. Det sker såna där livsavgörande ögonblick i livet och vårt senaste samtal var ett sådant. Ja, jag blev ledsen och chockad men antagligen mest för att jag såg dig för vem du är. För man är inte vad man säger, man är vad man gör. Alla mina vänner har varnat mig för dig sen start men hela tiden har jag skyddat dig. Men inte längre. Till och med den enda som hejade på dig, på oss och det vi hade har lagt ner och konstaterat du inte är något att ha. Det som svider mest är nog all tid, tanke, kärlek och sorg jag lagt på dig och oss. Du är inte genomrutten, då hade jag aldrig fallit för dig. Men jag tror du är helt befriad från empati, du tänker bara på dig själv och dina behov och jag tror på riktigt aldrig du älskat någon mer än dig själv i hela ditt liv. Det jag ville komma till var, att det där ögonblicket, var ett sådant ögonblick där vi dog. Ett sådant jag upplevt förut då mitt ex behandlade mig illa och jag kunde minnas exakt ögonblicket där något i mig dog för honom.

Jag lever vidare nu och är så jävla öppen för någon ny. Jag har ju inte varit det innan på grund av dig. Men du är ett avslutat kapitel, en främling i princip. Skulle inte förvåna mig om du har någon ny redan, tror det är sån du är. Tror du gillar dramat, lidelsen, kicken. Jag förtjänar så mycket bättre än det du gett mig, och det kommer jag få. 
Och i din sjuka värld tror du säkert vi kommer ses igen, men kan säga såhär, min kropp vill inte ha dig mer för du har brutit mitt hjärta så många gånger om och nu sist var det som att jag gick från chockad och förtvivlad, till helt nollställd och likgiltig inför din existens. Jag skulle så gärna vilja skicka dig ett långt jävla brev likt detta och hoppas du lär dig att aldrig mer behandla människor på detta vis men då tror du väl bara jag vill träffa dig igen. 
Du har alla möjliga ursäkter till ditt beteende men sanningen är att du var inte där för mig en enda gång när jag behövde det, när jag hade kris och döende föräldrar osv. Så påstå inte du brytt dig om mig för gör man det, gör man inte som du gör din ursäkt till man. Det värsta är att du vet att jag är en bra person, en snäll person och det har du utnyttjat så långt det gått. Och lycklig tror jag inte du blir. Jag har aldrig träffat en känsloförnekare som dig någonsin. Någon som rationaliserar och ljuger för sig själv som du gör. Vet du var sånt slutar? Med ångest och kassa relationer. Sist men inte minst vill jag också poängtera hur feg du är. Det spelar ingen roll vilken barndom eller bakgrund du har, du är feg vad du än skyller det på. Sen kan du sockra ordvalen men det gör det inte mindre sant. Och sorgligt nog är nog det som svider mest för dig att du aldrig kommer ha den typen av sex vi hade, du vet det och jag vet det. Och det stör dig så sjukt jävla mycket att jag inte idealiserar och ser upp till dig längre. Din självbild tål inte det. Ha ett fint liv min vän, det önskar jag dig trots allt. Du var då verkligen en läxa.

Och bara sådär, utan någon speciell anledning, 3 år sedan vårt första möte är jag äntligen över dig. Fri. 

Och bara sådär, utan någon speciell anledning, 3 år sedan vårt första möte är jag äntligen över dig. Fri. 

Du behöver få in ordentligt vem han egentligen är, inte vem du fantiserat om att han är. Jag var så säker på att jag träffat min själsfrände, så säker. Men, det var bara en kort period vi faktiskt sågs regelbundet, när jag föll för honom. När han var perfekt och jag kände ända in i själen att jag ville vara honom nära alltid. Åren efter var det av och på och han visade mig minsta möjliga effort. Han led inte tillräckligt av att veta jag inte mådde bra av det och skyllde hela tiden på att det var svårt för honom att släppa också fast det var hans beslut. Så fort jag blev upprörd över situationen drog han sig undan. Och medan mitt hjärta var helt uppslukad av honom började jag inse jag mest var en fantasi för honom han kunde fly till och att han lär fortsätta samma mönster om och om igen tills han mognat och läkt sina barndomssår. Gissar han hela tiden håller flörtat vid liv för han har så dålig självkänsla. Han behöver den boosten. Förutom det är han egentligen inte alls ytlig och ganska djup, men bryr sig fruktansvärt mycket om att hålla en fin fasad utåt, tjäna en massa pengar och ha det extremt bra ställt materiellt. Sånt här har jag insett mer och mer över tid och tänkt är jag likadan? Nej. Då hade vi troligtvis ändå inte kunnat ha ett harmoniskt liv tillsammans. 
Det senaste jag börjat är att jag föreställer mig i framtiden med en man jag älskar mer än något annat, någon som vågade satsa på mig från start, inga tvivel eller frågetecken och att jag då tackar mitt dagtids jag för att jag släppte den förra, för det hade nog kunnat hålla på i 5 år till, minst. Och att jag insåg att han var den som väntade på mig, därför blev det aldrig något med han här. Och måste man forcera, jaga, be om kärlek och bekräftelse är det fan inte rätt. Han gjorde liksom allt i början för att få mig för han var så dragen till mig och när han väl blev kär var det så jobbigt för honom för han hade inte räknat med det. 

Så se personen för vad den gör och vem den är. Man är inte sina ord man är sina handlingar.