Jag älskar dig så det värker i mig. Det gör ibland så ont att jag tror att jag ska gå sönder. Du är det första jag tänker på när jag vaknar och det sista jag tänker på innan jag somnar. Jag vill så gärna att det ska bli vi. Men det går inte. Inte nu. Fan vad jag älskar dig! Önskar av hela mitt hjärta att du nån gång kommer säga det till mig med. Inget skulle betyda mer. Puss fina du!
Varför går det inte? Inte nu?
Sitter och fikar. Ensam med mina tankar om dig. Jag dog nyss inombords när vi skrev till varandra. Jag älskar dig. Jag vill ha dig. Men du stannar hos henne. "Hade saker och ting varit annorlunda" säger du... Vad är det du är så rädd för? Det gör så ont. Det gör så jävla ont.
Varför hör du inte av dig? Snart två veckor sen... Varför är du så rädd? Och vad är du rädd för? Du sa att du hade känslor för mig och det vet jag efter allt vi varit med om. Du sa att du säkert skulle ångra dig... Så varför stannar du? Tro mig, jag vill inte förstöra ditt äktenskap och jag vet att du inte vill förstöra mitt. Men vi är så mycket större tillsammans än vad du vågar se och det gör så ont i mig. Jag vill se framåt 3 år och veta hur det ser ut då. För då vet jag bättre hur jag ska agera nu. Jag lovar till 100% att jag lämnar min man för dig. Jag älskar dig!